Punjabiske stjärnan Diljit Dosanjh sjunger trots officiellt förbud fyra låtar stoppades inför konserten i Ahmedabad
Barnskyddsbyråkrat och professor hotade med domstolsärende, artisten ifrågasätter varför Coldplay får sjunga om berusning utan protest medan han själv censureras i hemlandet
Bilder
Den punjabiske sångaren Diljit Dosanjh inledde sin konsert i Ahmedabad den 21 november med "Patiala Peg" — en av fyra låtar som en distriktsämbete inom barnskyddet bett stadens polischef hålla borta från repertoaren. Därefter förklarade han sitt val för publiken från scenen.
Restriktionerna framkom inte genom något domslut om framträdandet, utan via officiell korrespondens. Efter hans förra show i Indore skrev barnskyddsämbeten till polischefen om fyra spår: "Patiala Peg", "5 Taara Theke", "Jeb Vicho Feem" och "Jatt Fire Karda". Bakom brevet stod professorn Pandit Rao Dharennavar i Chandigarh, som anser att texterna hyllar vapenkultur, alkohol och droger, och som hotade vända sig till Gujarat högdomstol med en begäran om domstolssanktionerade påföljder om låtarna framfördes.
Dosanjhs svar tog några minuter. "När Coldplay sjunger 'I'm feeling drunk and high' har ingen något emot det. Jag gillar den låten", sade han till publiken enligt Times Now. "När Coldplay kommer hit och sjunger den är det inga problem. Men när Diljit gör det uppstår problem. Varför dessa dubbelmoral?" Han noterade att han velat spela på världens största stadion efter att Coldplay gjort det. "Jag föddes här. Jag föddes inte i Honolulu", sade han och pekade på de indiska musikerna bakom sig.
Han accepterade restriktionerna men inte asymmetrin: "Om ni vill införa restriktioner, inför dem på mig. Jag har inga problem med dem som inför restriktionerna." Därefter reciterade han en punjabisk verspar och uttryckte hoppet att inte heller diktkonsten skulle möta restriktioner. Han avslutade med en varning till namngivna upphetsare — "Om du retar mig svarar jag" — och en sammanfattning av sin hållning: han skulle uppträda, betala sina skatter, åka hem och fortsätta sprida punjabisk musik och indisk musik i världen.
Själva mekanismen är berättelsen. Fyra låtar plockades bort från en repertoar genom ett ämbetsbrev och en professors hot, medan en hel stadionpublik och en hel turnés intäkter vilade på vilken melodi sångaren vågade riskera. Utländska artister på samma scener möter ingen sådan korrespondens. Tillståndet att sjunga framstår som en administrativ godtycklighet — och denna vecka utövades den mot just den artist som föddes på platsen.
Det är en läxa i hur makt fungerar när den inte behöver fatta några formella beslut. Ingen domstol, ingen lagstiftning, ingen röstning — bara en tjänsteman med brevpapper och en privatperson som vet vilka knappar man ska trycka på. Kostnaden för osäkerheten bärs helt av artisten, medan de som utövar pressen aldrig behöver redovisa något. När tillstånd ges av nåde snarare än efter regelverk blir utfallet godtyckligt, och godtyckligheten drabbar alltid den som inte råkar ha rätt vänner.