Matematiker påstår att Claude hjälpt honom bevisa Riemannhypotesen
Två Lean-organisationer bekräftar beviset på en dag, Anthropic börsnoterades dagen innan och konkurrenten OpenAI visade nyligen ett olösbart millenniumproblem
Bilder
Alpöge said he solved the math problem using the Anthropic AI tool Claude a day after the company went public on the Nasdaq stock market index. Photograph: Brendan McDermid/Reuters
theguardian.com
Två organisationer uppgav på lördagen att de oberoende av varandra har kontrollerat en matematikers påstående att AI-systemet Claude hjälpt honom att bevisa Riemannhypotesen. Lean Focused Research Organization och Mathlib Initiative — båda byggda kring programspråket Lean — skrev att de har "fullt förtroende" för påståendet och gratulerade upphovsmannen.
Det rör sig om Levent Alpöge, en turkisk-amerikansk matematiker anställd vid Anthropic, vars utkast publicerades på hans personliga webbplats på fredagen — en dag efter att företaget i San Francisco börsnoterats på Nasdaq. Han skrev att Claude hjälpt honom att ta fram lösningen under ungefär sex veckors tid och länkade beviset som Lean-kod, ett formellt språk som en dator kan kontrollera rad för rad. Just det formatet gjorde att kontrollen kunde ske inom en dag, i stället för en granskningsprocess som brukar ta månader.
Alpöge är medveten om hur tidpunkten uppfattas. "Själva tajmingen är förfärlig. Hade jag kunnat hade jag avslutat allt detta långt tidigare", skrev han om noteringen. Riemannhypotesen, framställd av Bernhard Riemann 1859, rör hur primtalen fördelas längs tallinjen; Clay Mathematics Institute har valt den till ett av sju millennieproblem, vart och ett med en miljon dollar i pris.
Påståendet landar i en period full av tillkännagivanden där AI och matematik blandas. I september meddelade Anthropics konkurrent OpenAI att en icke-offentlig version av dess verktyg hjälpt till att lösa en del av ett annat millennieproblem — en version som utomstående inte kan granska. Det är en detalj som förtjänar uppmärksamhet: ett bolag som lever på kapitalmarknadens förtroende hävdar genombrott som ingen utomstående kan verifiera, och belönas med börsnotering. Marknaden straffar normalt företag som överdriver, men när granskningskostnaden ligger på allmänheten och vinsten på aktieägarna blir incitamenten snedvridna.
Vissa matematiker har sagt sig vara obekväma med att välbärgade privata företag lägger miljontals dollar på AI riktad mot områdets svåraste problem. Det är en befogad oro. När bevisföring blir ett marknadsföringsverktyg för börsnoterade bolag riskerar den långsamma, kostsamma granskning som vetenskapen vilar på att ersättas av pressmeddelanden — och kostnaden för felaktiga påståenden betalas av forskarsamhället, inte av företagen.
Samma fredag som Alpöge lade ut sitt bevis, rapporterade New York Times, publicerade en oberoende matematiker i Italien, Alessandro Masullo, ett ofullständigt bevis för samma hypotes.
Masullo har arbetat med sitt bevis i nästan tolv år. Han använde ingen AI, eftersom han inte litar fullt ut på systemen. Skillnaden mellan de två är talande. Den ene arbetade på egen bekostnad, utan publikationer att bjuda in till och utan aktieägare att tillfredsställa, i tolv år. Den andre producerade ett resultat på sex veckor vid ett bolag vars notering skedde dagen före. Båda kan förstås ha rätt — men historien ger skäl att misstänka att den som bär sina egna kostnader har mindre att vinna på att överdriva än den som har en börsbakgrund att hantera.