Filippinerna bekräftar Musk köper öar i hemlighet
Ambassadör Romualdez nämner ett eller två projekt utan plats eller syfte, utlänningar får normalt inte äga mark samtidigt som Manila lovar transparans för kontroversiell halvledaröverenskommelse där aetafolk drivs från sina mark
Bilder
Elon Musk utvecklar "en eller två öar" i Filippinerna, enligt landets ambassadör i USA, Jose Manuel Romualdez. "Såvitt jag har blivit tillsagd kommer Elon Musk hit i tysthet mycket ofta, eftersom han har en eller två öar som han håller på att utveckla", sade Romualdez till nyhetskanalen ANC i torsdags. Var öarna ligger och vad som byggs på dem ville han inte berätta — inte heller ändamålet med projekten.
Musk landade i Manila med sitt privatplan på onsdagen, samma dag som president Donald Trump avslutade sitt eget besök i landet, och väntade sedan på flygplatsen för att följa med Trump vidare till Apec-toppmötet i Kina, enligt Philippine Daily Inquirer. Ambassadören uppgav att Musk inte deltog i Trumps officiella program. Musk är redan verksam i landet genom Starlink, SpaceX:s satellitbaserade internettjänst. Uttalandet väcker dock en principiell fråga: utländska medborgare är i allmänhet förbjudna att äga mark i Filippinerna, även om grundlagen tillåter vissa begränsade undantag. Att världens rikaste man kan förhandla sig till öar medan vanliga filippinska bönder drivs från sin mark säger en del om vilka reglerna egentligen gäller för.
I samma intervju försvarade Romualdez den planerade överenskommelsen Pax Silica med Washington, ett USA-ledd program för halvledartillverkning och mineralbearbetning. Naven i Capas i Tarlac-provinsen har mött motstånd för sin brist på öppenhet, sina miljökonsekvenser och farhågor att urfolk kommer att fördrivas. "Ingen ledare eller ansvarsfull regering kommer att sälja ut landet. Det kan man hamna i fängelse för", sade Romualdez, och försäkrade att president Ferdinand Marcos Jr klargjort att "detta är en öppen uppgörelse" och "inte en hemlig uppgörelse". Han tillade att det inte finns "någon verklig omedelbar brådska" att skriva under, och förnekade att navet skulle hysa datacenter: "Det har aldrig funnits något samtal om datacenter."
Enligt Human Rights Watch skulle anläggningen omfatta 1 618 hektar inom New Clark City, där staten tillhandahåller marken medan investerare — däribland amerikanska bolag — betalar infrastrukturen. Myndigheten Bases Conversion and Development Authority har erbjudit bönder 300 000 pesos per hektar i ersättning, vilket bönderna sagt att de inte vill acceptera. Organisationen uppgir att myndigheten tycks aldrig ha inhämtat det fria, tidigare och informerade samtycket från aeta-folket, vars familjer i Sapang Kawayan sedan 1994 krävt erkännande av sitt stamområde och nu fått besked om att de ska förflyttas i december.
Mönstret är bekant: staten upplåter marken, utländska investerare står för pengarna, och de som bott där i generationer får en ersättning de inte vill ha — plus en flyttfrist. Att samtycket från urfolket aldrig inhämtats är inte en teknikalitet utan själva kärnan i hur sådana projekt genomförs när staten och kapitalet har gemensamt intresse och de berörda saknar förhandlingsmakt.
Romualdez, som uppgav att han träffat Musk en gång, kallade miljardärens intresse "ett stort tecken" i Manilas jakt på amerikanska investeringar, och beskrev honom som "världens rikaste man" som "faktiskt är mycket intresserad av Filippinerna". The Independent har sökt Teslas verksamhet i Asien-Stilla havet för en kommentar.
Att Washington nu knyter till sig halvledarproduktion i Asien handlar förstås i första hand om amerikansk konkurrens med Kina, inte om filippinsk utveckling. Frågan är vem som bär kostnaderna — och vem som tar vinsten. Där finns öarna, och vad som byggs på dem, är en detalj ambassadören valt att inte nämna.