Världen

USA och Israel uppmanar Trump att återuppta anfallen mot Iran

Central Command varnar för att beredskapen försvinner efter december, Trump väntar till nästa år medan Iran hänger hundratals demonstranter i galgen

Bilder

US and Israeli officials have urged Donald Trump to restart strikes on Iran (AFP/Getty) US and Israeli officials have urged Donald Trump to restart strikes on Iran (AFP/Getty) AFP/Getty
Estados Unidos acusó al régimen de Irán de utilizar la pena de muerte para intimidar a los manifestantes que reclaman derechos y mejoras económicas. (UGC via AP) Estados Unidos acusó al régimen de Irán de utilizar la pena de muerte para intimidar a los manifestantes que reclaman derechos y mejoras económicas. (UGC via AP) infobae.com
El Departamento de Estado denunció las condenas a muerte dictadas contra los manifestantes Amir Delshad, Matin Shabani y Arman Marefati. (Stringer/WANA (West Asia News Agency) via REUTERS) El Departamento de Estado denunció las condenas a muerte dictadas contra los manifestantes Amir Delshad, Matin Shabani y Arman Marefati. (Stringer/WANA (West Asia News Agency) via REUTERS) infobae.com
Informes de derechos humanos contabilizaron al menos 1.158 ejecuciones en Irán entre el 1 de enero y el 18 de noviembre. Informes de derechos humanos contabilizaron al menos 1.158 ejecuciones en Irán entre el 1 de enero y el 18 de noviembre. infobae.com

Amerikanska och israeliska tjänstemän uppmanar Donald Trump att återuppta attackerna mot Iran, drivna av rädslan att den amerikanska militära beredskapen ska rinna ut efter december. Central Command har "ont om tid, bränner pengar och beredskap", uppger källor till Financial Times. Trump själv säger till Axios att han "inte bråkar med något beslut" — "vi får se vad som händer efter årsskiftet".

Kriget som Trump inledde för nästan ett år sedan har destabiliserat Mellanöstern, stört sjöfarten, drivit upp energipriserna globalt och förvandlat Hormuzsundet till ett krigsområde. Det är värt att notera vem som bär kostnaderna: inte Washington, utan europeiska hushålls elräkningar och en världshandel som amerikansk militär maktutövning ställt till med. Irans utrikesminister Abbas Araqchi säger att Teheran fortfarande hoppas diplomati kan avsluta konflikten och söker "en överenskommelse som säkerställer att inget ytterligare krig uppstår", förutsatt att Washington först visar att det menar allvar med förhandlingarna. Irans röda linjer innefattar att anrikat uran får finnas kvar i landet; "en rättvis lösning" är fortfarande möjlig, tror han.

Trumps egna villkor är snävare. "De vill göra en uppgörelse, men inte en som är acceptabel för mig", sade han på en presskonferens i fredags, och tillade att framtida gaspriser beror på "hur vi gör upp med Iran". Dagen tidigare, från Shenzhen, hävdade han att Iran "tittar på gaser" och biologiska vapen eftersom "vi har stängt ute dem med kärnvapenavtalet" — uttalanden som följde på rapporter om ett iranskt plan att spränga en "smutsig bomb" i Washington. På frågan om huvudstadens invånare borde oro sig svarade han nej. På frågan vad som händer om en attack ändå kommer: "vi utplånar dem". Irans utrikesministertalesperson Esmaeil Baqaei avfärdar rapporteringen som "grundlös", en "påhittad medieberättelse".

Inuti Iran går svaret på missnöje genom galgen. USA:s utrikesdepartement anklagade i ett persiskspråkigt inlägg på X myndigheterna för att använda dödsdomar för att tysta medborgare som kräver grundläggande rättigheter och lindring av den ekonomiska krisen, med hänvisning till domarna mot protesterna Amir Delshad, Matin Shabani och Arman Marefati. Iranska tjänstemän har meddelat över 730 avrättningar sedan slutet av december 2025; människorättsorganisationers räkenskap visar minst 1 158 avrättade mellan 1 januari och 18 november, inklusive hängningar som aldrig officiellt bekräftats. Den norskbaserade bevakaren Iran Human Rights rapporterade i måndags att minst 39 män hängts i samband med januariprotesterna, med minst 121 gripna protestdeltagare fortfarande under dödsdom. En granskning av Iran International räknar till nästan två avrättningar i veckan i politiska och säkerhetsrelaterade mål sedan januari.

Hassan Dioband, Hamid Kazemi och Reza Zangeneh avrättades den 8 november för protester i Karaj väster om Teheran. I Washington handlar diskussionen om om bombningarna kan vänta till efter nyår. En stormakt som väger sina militära schemaläggningar mot valutans och gaspriserna, medan ett lands regim hänger sina medborgare för att de protesterade — det är incitamentsstrukturen i korthet. Att europeiska stater sedan åberopar "regelbaserad ordning" medan de betalar notan för både energikrisen och flyktingströmmarna är den delen av ekvationen som sällan diskuteras i SVT:s studiosofor.