USA och Kina enas om att AI aldrig får fatta militära beslut på egen hand, uppger finansminister Scott Bessent efter Trump–Xi-möte
Länderna öppnar också dialog om hot mot AI-system — men kärnan i uppgörelsen är att amerikanska laboratorier ska behålla sitt försprång i chipen
Bilder
Människor, inte algoritmer, ska ha befälet över avgörande militära beslut. Det är vad Donald Trump och Xi Jinping enades om när de möttes i Shenzhen i veckan, enligt Scott Bessent, USA:s finansminister. Bessent avslöjade överenskommelsen i en intervju med CNBC och sade att båda presidenterna accepterat att artificiell intelligens aldrig får genomföra militärt betydelsefulla operationer på egen hand. Bessent följde med Trump på Asienresan och är regeringens främste ämbetsman i kanalen till Peking.
Tillsammans med kinesiske vice premiärministern He Lifeng har Bessent öppnat en bilateral dialog om AI, genom vilken länderna kan varna varandra för hot kopplade till tekniken. Överenskommelsen utmärker sig på en resa som också resulterade i ett tresidigt möte med Vladimir Putin och ett toppdeklaration om fred som inte nämnde någon pågående konflikt alls. Villkoren är veckans enda verifierbara resultat på vapenkontrollområdet.
Bessent beskrev åtagandet som ett kapplöpning snarare än ett fördrag. Washingtons bästa skydd mot utländsk AI och utländska aktörers övergrepp "är att våra laboratorier behåller sin betydande fördel — i praktiken är de vår sköld mot AI", sade han. "Det finns ingen väg tillbaka." Laboratorierna behåller sin ledning, enligt Bessent, genom ständig innovation och tillgång till de bästa chipen.
Chippolitiken berättar samma historia från andra änden. Nvidias H200 är den mest avancerade processor som Washington tillåter exporteras till Kina — taket, i Bessents ord, och det kommer inte att flyttas: "Räkna inte med någon förändring av dessa policys." Nvidia meddelade separat i veckan att företaget helt upphört med leveranser av Hopper-processorer till Kina, trots att handelsdepartementets licenser täcker vissa kinesiska kunder. Bessents förklaring till de uteblivna beställningarna: Peking utvecklar egna processorer för att konkurrera med amerikansk teknik. Samma dagar skärpte administrationen exportkontrollerna mot flera länder, införde nya restriktioner för kinesiska bolag och pekade Bessent ut cybersäkerhet som den andra fronten där Washington vill att sina AI-företag håller den tekniska frontlinjen.
Det är värt att notera vad som egentligen pågår här. Den mest avancerade chip som USA fortfarande tillåts sälja till Kina är alltså en som kinesiska kunder slutat beställa — för att Peking hellre bygger egen teknik. Washington framställer detta som en skyddsmur, men ur europeiskt perspektiv är det samma gamla mönster: teknologisk inneslutning drivs inte av principer utan av maktkalkyl, och kollateralen blir ofta europeiska intressen. Att de två stormakterna åtminstone enats om att hålla människan vid makten över kärnvapenliknande beslut är en klen tröst — men den enda konkreta som veckan levererade.