Politik

Säkerhetsrådet fastar i nionde omröstningen om Guterres efterträdare

Mandatet löper ut om 41 dagar, Rebeca Grynspan och Rafael Grossi vetoattas av permanenta medlemmar, samma vecka Trump Xi och Putin enas om att reformera FN

Bilder

Grynspan-Grossi Grynspan-Grossi infobae.com
Vladimir Putin, Xi Jinping y Donald Trump en la cumbre de Shenzhen, (China) Vladimir Putin, Xi Jinping y Donald Trump en la cumbre de Shenzhen, (China) infobae.com
El Consejo de Seguridad de la ONU hoy fracaso de nuevo en su intento de designar al próximo secretario General de la ONU El Consejo de Seguridad de la ONU hoy fracaso de nuevo en su intento de designar al próximo secretario General de la ONU infobae.com

Säkerhetsrådet har efter nio omröstningar ännu inte enats om en efterträdare till FN:s generalsekreterare António Guterres, vars mandat löper ut om 41 dagar. Costa Ricas Rebeca Grynspan och IAEA:s Rafael Grossi leder fältet, men båda formellt nedlagda veton av permanenta medlemmar i den senaste provomröstningen, enligt argentinska Infobae.

Mekaniken är brutal. Rådets femton medlemmar delas upp i fem permanenta — USA, Kina, Ryssland, Frankrike och Storbritannien — med vetorätt, samt tio icke-permanenta som måste bidra med de nio ja-röster som krävs för en nominering. I den nionde omröstningen, där permanenta medlemmar röstade med röda valsedlar, fick Grynspan tio röster för, varav tre från permanenta medlemmar, mot fyra emot, två av dem permanenta. Grossi fick åtta för, med tre permanenta medlemmar emot sig.

Grynspan backas av Kina och Ryssland men saknar USA:s godkännande. Grossi har amerikanskt stöd men har avfärdats av Storbritannien — en regering som i åratal sett honom leda Iran-dossiern om kärnvapenprogrammet. Peking och Mosva föreslog i sin tur vid det senaste BRICS-mötet att nästa generalsekreterare skulle vara en kvinna från Latinamerika, en preferens som bekvämt avgränsar fältet i Grynpans riktning.

Låsningen infaller samma vecka som Trump, Xi Jinping och Vladimir Putin möttes i Shenzhen och utfärdade en gemensam deklaration där de tre makterna åtar sig att "reformera" FN så att organisationen "mer effektivt möter globala utmaningar". De permanenta medlemmarna kan alltså inte enas om vem som ska leda institutionen — men de kan enas, gemensamt, om en deklaration om hur den borde reformeras: av dem själva.

Det är en lärorik uppvisning i spelteori. Ingen av stormakterna har något incitament att avstå från sin vetorätt, eftersom kostnaden för blockeringen inte bärs av dem utan av organisationen och resten av världen. FN:s generalsekreterare ska helst vara en anonym och maktlös administratör — varje kandidat med egen vilja veklas ner av någon av de fem. Att USA, Kina och Ryssland samtidigt talar om "reform" bör tolkas för vad det är: en deklaration om att institutionen ska förbliv ett redskap för de makter som redan kontrollerar den, inte ett organ med självständigt handlingsutrymme. För Europa är det en påminnelse om att de transatlantiska och globala institutioner man länge litat på fungerar i stormakternas intresse — inte i vårt.