Matematiker vid Anthropic menar sig ha bevisat Riemannhypotesen med hjälp av AI
Levent Alpöge publicerar argumentet i programspråket Lean som verifierar varje rad, anspråket kommer dagar efter att Anthropic gjort historiens största börsnotering och företagets egen modell Claude får äran för matematikens mest berömda olösta problem
Bilder
Matematikern Levent Alpöge, anställd vid företaget Anthropic, meddelade i fredags att han tillsammans med AI-modellen Claude tror sig ha funnit ett bevis för Riemannhypotesen. Förmodingen, som Bernhard Riemann lade fram 1859, säger att primtalens placering på tallinjen följer en meningsfull ordning i stället för ren slump. Clay Mathematics Institute har utlovat en miljon dollar för ett bevis sedan år 2000. Alpöge lade ut sitt påstående på den personliga webbplatsen, tillsammans med en version av argumentet skriven i Lean, ett programspråk som kontrollerar matematiska bevis rad för rad.
Hypotesen var en av David Hilberts 23 utmaningar till tjugonde århundradet, och påstådda bevis har dykt upp med jämna mellanrum sedan dess — inget har överlevt expertgranskning. Två saker skiljer det här försöket från de tidigare. Lean-versionen förvandlar verifieringen från en auktoritetsfråga till en beräkningsfråga: experterna behöver nu bara fastställa om koden är korrekt skriven och om den bevisar det den påstår. Ingen behöver lita på någons rykte. Därtill kommer tidpunkten: meddelandet publiceras några dagar efter att Anthropic genomfört den största börsnoteringen som någonsin registrerats — hos ett bolag vars produkt är just den modell som nu tillskrivs historisk matematik. Att marknadsvärdet och medaljen skulle kunna dra i samma riktning är ingen hemlighet, och den som bedömer påståendet gör klokast i att bortse från både hype och huvudstad.
Alpöge är ingen charlatan. Han har en magisterexamen från Harvard, en påbyggnadsexamen från Cambridge och en doktorsexamen från Princeton, samt medborgarskap i både USA och Turkiet. I juli lade han fram ett motexempel till Jacobianförmodan, ett välkänt problem i algebraisk geometri, funnet — liksom Riemannarbetet — med hjälp av Claude. Den upptäckten tillkännagav han på X med orden "hello there the jacobian conjecture is false".
Hur arbetsfördelningen mellan matematiker och modell såg ut är odefinierat; uttalandet säger "arbetade med Claude" och inget mer precist. Inte heller skulle ett äkta bevis få de konsekvenser som periodvis skräms upp i populära framställningar: krypteringen på internet vilar på svårigheten att faktorisera vissa stora tal, inte på okunskap om hur primtalen fördelas, och ett bevis skulle fästa grundvalarna för den fördelningen snarare än att skaka dem. Alpöge själv siktar högre och skriver att det han såg under arbetet "förbluffade mig så till den grad att jag tror att det är en gryning över hela vetenskapen av något mycket större".
Tills kontrollen är gjord står matematikens mest berömda olösta problem besvarat av ett uttalande på en enskild matematikers webbplats och en Lean-fil som ännu väntar på sina första läsare. Skillnaden mot tidigare era är att granskningen nu inte vilar på institutionernas godtycke utan på ett datorprogram som var och en kan köra — och det är, oavsett utfall, en liten seger för transparens över auktoritet.