Nordamerika

Chicago tvingar förare till bilbeslag efter uteblivna betalningar

Staden använder ett system för bilimmobilisering som har drabbat över miljon förare, där de socioekonomiskt svagaste drabbas hårdast, höga böter och avgifter leder till att fordonens värde sjunker snabbt och rörligheten för de drabbade försvinner

Bilder

Mark Wallace, executive director of Citizens to Abolish Red Light Cameras, at his home in Chatham. Mark Wallace, executive director of Citizens to Abolish Red Light Cameras, at his home in Chatham. Anthony Vazquez/Sun-Times
Penney McDonald stands with her daughters outside their apartment complex in Uptown on the North Side. Penney McDonald stands with her daughters outside their apartment complex in Uptown on the North Side. Candace Dane Chambers/Sun-Times
wbez.org

När Davorian Ware kom tillbaka från en resa till Las Vegas till stadsägda parkeringsplatsen vid Midway-flygplatsen i Chicago, där han lämnat sin Mitsubishi från 2010, satt en gul järnklämma fast på hjulet. Det var andra gången. På ett och ett halvt år hade han samlat på sig 21 böter och skyldade 2 811,57 dollar. Han hade varit med om tre avbetalningsplan och brutit mot samtliga, det sista efter att ha förlorat jobbet under pandemin. Enligt stadens policy får en förare som misslyckas tre gånger inte starta ett nytt plan förrän bilen kläms igen, en avgift betalats och upp till 22 procent av skulden avskrivits eller betalats. Ware fick höra att han skulle betala hela beloppet. Det hade han inte råd med, och enda alternativet var att lämna kvar bilen.

Programmet infördes 1987, och stadsanställda kallar det immobilisering: syftet är att få förare med obetalda böter att betala. WBEZ och Chicago Sun-Times har analyserat över 283 000 fordon som klämts mellan januari 2020 och december 2025, och klamman landar hårdast där förarna har minst. I stadsdelarna Englewood, Oakland, West Garfield Park samt delar av Austin, East Garfield Park, Humboldt Park och Woodlawn klämdes fordon i dubbelt så hög takt som i staden i genomsnitt — samma områden som bidrar med flest namn till klämmlistan. Över 1,1 miljoner förare är för närvarande aktuella för klämmning.

Under varje år i analysen var böter från kameror vid rödljus och fartkameror de vanligaste överträdelserna bakom klämmningarna. En av fyra klämda förare klämdes mer än en gång. Medianbeloppet var omkring 650 dollar; den största skulden översteg 106 000. Cirka 43 000 fordon klämdes och bogserades under de sex åren, och per den 9 januari hade över 12 000 av dem ännu inte återlämnats till sina ägare.

Stadsanställda menar att regeln om avbetalningsplan finns för att motverka förare som "ständigt" misslyckas. Kritiker påpekar att automatiserad övervakning, höga bötesbelopp och ständigt växande avgifter kan överstiga vad vissa förare har råd att betala, och att bogserings- och upplagavgifter sedan begrav dem i skuld i månader eller, i vissa fall, år. Kasey Henricks, docent vid University of Illinois Chicagos institution för kriminologi, juridik och rättsväsen, säger: "Dessa skulder kan snabbt spåra ur och bli mycket påträngande i en människas liv." Att ta en bil, noterar han, innebär att ta bort rörligheten "på en plats där ens försörjning är beroende av den".

Ware säger att han inte insåg hur många böter han samlat på sig innan den första klämman. En av överträdelserna gällde avsaknad av framre skylt — det fanns inga hål i stötfångaren att montera en på.

Inom tre månader bogserade staden Mitsubishin till ett upplag. Några veckor senare såldes bilen på auktion för 262,08 dollar, enligt stadens handlingar. Böterna som förde den dit uppgick till 2 811,57.

Fallet är en läxa i hur statliga system tenderar att fungera: en maskin som genererar intäkter till sig själv, där byråkratins incitament pekar mot maximal indrivning snarare än mot att människor faktiskt ska kunna betala. En förare som förlorat sitt jobb möts inte av förhandling utan av en järnklämma och en regelbok — och till slut en auktion där staden återfår en bråkdel av det den påstår sig ha krav på. I Sverige har motsvarande system, med kameraböter och kronofogdeindrivning, hittills varit måttligare. Chicagos exempel visar vart vägen leder när automatiserad övervakning kombineras med en indrivningsapparat som belönas för varje skuld den skapar.