Kushner erbjuder Ukraina Nato-liknande trygghetsgaranti i Berlin
Trump vill ge artikel 5-stöd om det gagnar USA, erbjudandet landar timmar efter tremöte med Putin och Xi i Shenzhen
Bilder
3 de noviembre de 2026, Ucrania, Ucrania, Ucrania: El presidente ucraniano, Volodímir Zelensky, se reúne con el canciller alemán, Friedrich Merz, durante una visita de trabajo a Berlín, Alemania, el 3 de noviembre de 2026 POLITICA
PRESIDENT OF UKRAINE / Zuma Press / Europa Press
infobae.com
Jared Kushner meddelade på torsdagen att Donald Trump är beredd att ge Ukraina en säkerhetsgaranti i stil med Natos artikel 5 — den kollektiva försvarsklausul som Washington har vägrat utöka till Kyiv i fyra år — medan han stod på en scen i Berlin bredvid Volodymyr Zelenskyj, Emmanuel Macron, Friedrich Merz och Andy Burnham. Kushner, Trumps svärson och särskilda sändebud, avslutade ett möte med den så kallade villiga koalitionen, den grupp på cirka 35 länder som stödjer Kyiv. "Jag tror att det är något president Trump är beredd att göra, men det måste självklart ligga i USA:s intresse", sade han.
Utspelandet kom bara timmar efter att Trump mött Vladimir Putin och Xi Jinping i Shenzhen — de tre makternas ledares första tremannamöte, hållit vid sidan av APEC-toppen. Enligt Kushner ringde Trump därefter koalitionens ledare och sade att han vill "sluta en överenskommelse med Europa i dess närvaro" och "inte ämnar påtvinga något ensidigt". Det är en tonvändning från en president som dagar tidigare pressat europeiska allierade att sluta stödja Ukraina.
Själva garantin är en formel, inte ett åtagande. Nato lovade vid toppmötet i Bukarest 2008 att Ukraina en gång skulle bli medlem, men utan att någonsin ange någon tidsplan; Ryssland kräver att Kyiv avstår från ambitionen, och Trumpadministrationen uteslöt medlemskap redan från början av sin mandatperiod. Garantin i artikel 5-stil utan medlemskap presenterades först av Kushner och Steve Witkoff — Trumps andra Ukrainaförhandlare, även han i Berlin — för Zelenskyj i december 2025. Den amerikanska budgetmyndigheten Congressional Budget Office gav samma vecka ut en analys av ett annat amerikanskt allianslöfte, om Aukus-pakten, som visar ett mönster: en garanti kostar garanten ingenting förrän den åberopas, och det är garanten som skriver villkoren.
Kushner uppgav att Washington redan presenterat konceptet för Moskva och framställde det som ett genombrott: "Jag tror att vi har lyckats övertyga ryssarna om det här konceptet." Kreml bjöd för sin del in europeiska tjänstemän till Moskva via diplomatiska kanaler, uppgav inte vilka tjänstemän det rörde sig om och satte inget datum. Putin sade samma dag att Moskva behöver veta vilka förslag Europa kommer att föra till förhandlingsbordet.
Macron, som stod bredvid Kushner, föreslog att man skulle ompröva Ukrainas Natomedlemskap rent ut, med hänvisning till "rysk positionss maximalism". Merz krävde att nya förhandlingar skulle inledas snart och att Europa skulle få sitta vid bordet tillsammans med USA, Ryssland och Ukraina. Båda talade till en garant vars förhandlare just hade påmint församlingen om att varje löfte måste passera Washingtons egen intressetest — och som delat scen med de ledare som Europa förväntas avskräcka och betala för. Det är en påminnelse värd att fästa sig vid för europeisk politik: när garanten samtidigt förhandlar med den part garantin riktas emot, är det Europa som står med både risken och notan. Svensk erfarenhet av Nato-anslutningens pris lär ha gjort det tydligt att säkerhetslöften aldrig är gratis — och att den som bär kostnaderna bör också sätta villkoren.