Teknik

Trumpadministrationen godkände nästan 900 000 AI-chip till kinesiska militärföretag

Nvidia och AMD sökte exportera 3,4 miljoner H200- och MI325X-chip till bland annat Alibaba och Tencent på Pentagons lista, presidenten köpte Nvidia-aktier för en kvarts miljon dollar medan exportreglerna skrevs

Bilder

zerohedge.com
zerohedge.com
‘War Of Choice’: Democrats Demand Restrictions On Funding For Iran Conflict ‘War Of Choice’: Democrats Demand Restrictions On Funding For Iran Conflict timesnownews.com
In this photo illustration, the logo of Nvidia is displayed on a smartphone screen with a portrait of Jensen Huang, Nvidia CEO, in the background on November 16, 2026, in Chongqing, China. In this photo illustration, the logo of Nvidia is displayed on a smartphone screen with a portrait of Jensen Huang, Nvidia CEO, in the background on November 16, 2026, in Chongqing, China. newsweek.com

Exportlicenser som utrikesutskottet i representanthuset offentliggjorde i torsdags visar att Trumps administration godkände över 879 000 av Nvidias H200-kretsar och AMD:s MI325X-kretsar för kinesiska företag — bland dem Alibaba och Tencent, som båda finns på Pentagons lista över kinesiska militärföretag.

Nvidia och AMD begärde att få skeppa 3,4 miljoner kretsar till Kina mellan december och maj. Fram till den 11 maj hade Handelsdepartementets byrå för industri och säkerhet godkänt 879 868 kretsar fördelade på 21 licensansökningar. Tencent och dess dotterbolag fick tillstånd för 150 000 kretsar, Alibaba för 75 000, Baidu för 43 000 och BYD för 4 000 — alla fyra bolag finns på Pentagons lista för 2026 över kinesiska militärföretag, och tillsammans står de för nästan en tredjedel av allt som Handelsdepartementet godkände.

Nvidias ansökningar nämnde även Maginfra och New Matrix, som utskittets ordförande Brian Mast kallade "företag som inte är riktiga" — täckbolag för att smygexportera kretsar till Kina. New York Times reportrar fann denna månad tomma kontor på båda företagens adresser, med ägarleder till amerikansksanktionerade aktörer. "Jag svor en ed till Amerikas förenta stater, inte till Amerikas förenta NVIDIA", skrev Mast. Hur många av de godkända kretsarna som faktiskt nådde Kina framgår inte av handlingarna. En talesperson för Nvidia uppgav att företaget "har upphört att leverera H200 till Kina".

Det var Trump som öppnade dörren i december, med beskedet att USA skulle tillåta Nvidia att leverera H200 till "godkända kunder i Kina" mot att "25 procent betalades till Amerikas förenta stater". I januari berättade Nvidias generaljurist Tim Teter för tjänstemännen som utformade exportvillkoren att han hade träffat Trump och Jensen Huang, och att presidenten "vill att det här går snabbt". Några månader tidigare hade Handelsdepartementets egen utredning av Megaspeed — det Singaporebaserade företag som misstänktes omdirigera Nvidiakretsar till Kina — avstannat efter att Teter tagit kontakt med utredarna.

Samtidigt visar en ekonomisk redovisning från den 19 november att Trump i september köpte Nvidiaktier för upp till 265 000 dollar — veckor innan uppgifter kom fram som knöt Huang till en kvinna som den amerikanska underrättelsetjänsten misstänkte för att förmedla information till Peking, och innan spionerirapporterna slet bort cirka 600 miljarder dollar från Nvidias marknadsvärde. Redovisningen bevisar inte att Trumps affärer hade samband med anklagelserna, eller att han kände till dem i förväg. Vita huset hävdar att portföljen förvaltas självständigt av tredje part som följer aktieindex som Schwab 1000. Kaliforniens justitieminister Rob Bonta har nu kallat in Nvidia till förhör i frågan om kretsar eller konfidentiell information nått Kina, och om företaget vilselett investerare om risken.

Samma administration som den 16 november tillkännagav skärpta exportregler mot Sydostasien hade redan licensierat nästan en miljon kretsar till företag som Pentagon själv klassar som Pekings militärtillgångar — och presidenten höll aktien medan reglerna skrevs. Det är en läxa i hur exportkontroll fungerar i praktiken: när statsmakten och ett börsbolag delar både intäkter och personliga band blir säkerhetspolitiken en förhandlingsfråga, inte en princip. Europa, som länge tvingats acceptera amerikanska påtryckningar om vad som får säljas till vem, gör klokt i att notera att Washingtons regelverk böjs när det krockar med egna intressen.