Latinamerika

Colombia inleder kemisk avlivning av tio flodhästar i Antioquia

Första avlivningen sedan Pepe sköts 2009, djuren lever kvar från Pablo Escobars privatmenageri och skadat redan tre människor i Magdalena Medio, miljoministern lovade först ett Jurassic Park-reservat men planen på 2,4 miljoner dollar är ännu inte finansierad

Bilder

Colombia to put down 10 of Pablo Escobar’s hippos under new control plan Colombia to put down 10 of Pablo Escobar’s hippos under new control plan english.elpais.com

Colombias miljöministerium har meddelat en förvaltningsplan som innebär kemisk avlivning av tio flodhästar i provinsen Antioquia under de kommande fyra månaderna. Det är första gången metoden används på fyra decennier, och första gången myndigheter dödar en flodhäst sedan den kontrollerade jakten på hannen Pepe år 2009. De tio djuren valdes ut eftersom de lever nära tätbebyggda områden och bedöms utgöra en fara för den lokala befolkningen.

Beslutet landar hos miljöminister Fabio Arjona, som tillträdde med löfte om ett skyddsreservat för den invasiva arten, "liknande Jurassic Park", och som sagt till EL PAÍS att "det är billigare att behålla dem än att döda dem". Pablo Escobar importerade fyra flodhästar – tre hannar och en hona – till sin egendom Hacienda Nápoles. Djuren överlevde sin ägare, och ansvaret för hjorden har passerat från en regering till nästa medan beståndet spridit sig genom Magdalena Medios floder. Den regionala myndigheten Cornare har skött förvaltningen i femton år: populationsövervakning sedan 2009, försök med inhägnader, trettiofem kirurgiska ingrepp, femtioåtta steriliserade djur, flyttningar till colombianska djurparker och informationssatsningar i bygderna. Hjorden växte ändå.

Nu betalar människor som lever sida vid sida med djuren priset för dröjsmålet. Minst tre invånare i Magdalena Medio har skadats i flodhästangrepp; en sitter i rullstol, de övriga är fiskare som angreps i sitt arbete. I september lämnade mödrar i Puerto Nare in en stämningsansökan rörande en av de hästar som nu ska avlivas – ett djur som dykt upp i slutet av juli i den flod där tjugotre elever dagligen korsar på väg till sin landsbygdsskola. "Etiskt och ekologiskt är det bästa åtgärden. Den hade ändå behövt vidtas förr eller senare", säger David Echeverri, chef för biologisk mångfald vid Cornare. "Bättre nu än att tvingas till det efter att någon dött i ett angrepp."

Den nationella planen vilar på fyra ben: populationsövervakning och forskning, kontroll- och förvaltningsåtgärder, samverkan med lokalbefolkningen och myndighetskoordinering, samt naturkunskapsundervisning. Utöver avlivning omfattar den sterilisering, flyttning och inhägnad, och ministeriet samarbetar med sydafrikanska statsexperter om utbildning i att fånga och hantera flodhästar i vatten. Biologen Katherin Corrales Bravo, specialist på invasiva arter vid Corpoboyacá, välkomnade beskedet och ifrågasatte det i samma andetag: "Det som lovas och det som görs är två olika saker. Vi har hört regeringar säga i många år att de ska ta tag i detta."

Insatsen inleds med en pilotfas med en budget på cirka 500 miljoner pesos – omkring 1,5 miljoner kronor. Utbyggnaden under de följande fyra månaderna kräver över 8 miljarder pesos, ungefär 25 miljoner kronor, och de pengarna är ännu inte säkrade.

Historien är en läxa i hur statliga löften fungerar i praktiken. I femton år har myndigheterna valt de kostsamma, synliga och politiskt bekväma åtgärderna – steriliseringar, flyttningar, utbildningsprogram – medan det egentliga problemet växte i floderna. Först när vanliga människor börjat betala med sina kroppar, och när väl organiserade föräldrar stämmer staten, prioriteras den åtgärd som experterna sagt behövs länge. Och även nu saknas pengarna till genomförandet. En stat som inte bär konsekvenserna av sina egna beslut skjuter alltid problemet framför sig, tills någon annan får stå för räkningen.