Internationella energibyrån konstaterar att kriget i Iran skapat det största energishocket i historien
Hormuz sund har stängts vilket tvingar världsekonomin att diversifieras och ändra sina energikällor, energiomställningen prioriteras framför oljeberoendet i ett system som aldrig kan återgå till det gamla
Bilder
There is no going back 'to the way it was before' the Iran war's energy shock, IEA says
independent.co.uk
Internationella energimyndigheten (IEA) konstaterade på torsdagen att Irankriget har orsakat den största energichocken i historien, och att det energisystem som uppstår ur den inte kommer att likna det som den drabbade. "Jag ser ingen trovärdig väg tillbaka till hur energivärlden såg ut tidigare", sade Fatih Birol, myndighetens chef. Kriget stängde Hormuzsundet, den flaskhals genom vilken ungefär en femtedel av världens handlade olja normalt passerar.
Myndighetens årliga prognos, över 560 sidor tjock, räknar med att oljetransporterna genom sundet sjunker från 20 miljoner fat per dag före kriget till 8,5 miljoner år 2030 och under 2 miljoner år 2035, i takt med att länder breddar sina bränsleförsörjningar. Mellanöstern förblir världens största oljeexportör i scenarierna, men handeln ledas om runt ett sund som kriget stängt.
Det är värt att notera att IEA själv grundades i efterdyningarna av den förra stora oljekrisen 1973–74. Institutioner som denna har en starkt egenintresse av att framställa varje kris som strukturell och varje lösning som något som kräver deras koordinering — i mars samordnade man en nödutsläppning av 400 miljoner fat råolja för att lugna marknaderna. Prognosen är ändå en klok slutsats: energihungriga länder kommer nu att prioritera tryggheten och prisvärdheten i sin elförsörjning, där förnybara med solen i spetsen och kärnkraften är de största vinnarna när regeringar bygger upp inhemsk produktion. Kol blir lösningen i kristider i det kolrika Asien. Mohamed Adow vid Power Shift Africa sammanfattade sårbarheten: det är vanvettigt, sade han, att en konflikt tusentals kilometer bort kan få energiräkningarna att skjuta i höjden hemma hos vanliga hushåll.
Rapporten kom under den andra och avslutande veckan av FN:s klimatförhandlingar i Turkiet, efter att FN varnat för att världen är farligt nära att missa målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Dave Jones vid tankesmedjan Ember menar att regeringar bara börjat förstå hur mycket energikriserna kommer att förändra världen på lång sikt.
En siffror som talar för sig själva: i mars samordnade myndigheten en nödutsläppning på 400 miljoner fat. År 2035 väntar den mindre olja genom Hormuzsundet per månad än vad den utsläppningen innehöll. För Europa, som redan har lärt sig dyrt att beroendet av statligt styrd energihandel med autokratier är en sårbarhet snarare än en tillgång, är budskapen tydligt: länder som bygger egen, pålitlig energiproduktion bär sina egna kostnader — och klarar kriser bättre än de som litar på att världsmarknaden och internationella myndigheter löser allt.