Uppsalastudie utnämner Eskilstunas vinstdrivande friskolor till landets sämsta överbetygsättare
Friskoleelever får 25 meritpoäng högre betyg än kommunala skolor med samma elevunderlag, skolcheferna tackar nej till intervju och menar att betygen speglar faktiska kunskaper, doktoranden Tommie Rappe Petersson varnar för att systemfelen eroderar demokratins förtroende
Bilder
En doktorsavhandling i utbildningssociologi vid Uppsala universitet har rankat Eskiltunas friskolor som landets värsta betyginflerare. Tommie Rappe Peterssons avhandling täcker åren 2014–2022 och 84 kommuner, alla med minst 2 000 elever som avslutade skolgången under perioden. Metoden kontrollerar för elevernas kön, migrationsbakgrund, föräldrars utbildning, familjeinkomst och lokala förhållanden — och frågar sedan vilka betygsskillnader som återstår när dessa faktorer är borttagna. Betyg över det statistiskt förväntade värdet definieras som överbetyg.
I Eskilstuna ligger friskolorna i vinstdrivande regi 25 meriteringspoäng över de kommunala skolorna. De kommunala skolorna ligger omkring sju poäng under det modellerade värdet — alltså tar skolorna som måste ta emot alla elever lägre betyg än förväntat, medan skolorna som konkurrerar om eleverna ger högre. Både vinstdrivande och ideella friskolor uppvisar genomsnittlig inflation över perioden, men den är störst i den vinstdrivande kedjan.
Betyg ska vara jämförbara mellan skolor. Avhandlingen visar att sannolikheten för höga betyg beror på vilken skola eleven går på. "Den här typen av systemfel eroderar tilltron till demokratin i förlängningen", säger Petersson, som själv blev något förvånad över resultaten.
SVT kontaktade rektorerna för de tre största vinstdrivande friskolorna i Eskilstuna. Samtliga tackade nej till intervju och svarade via mejl. Internationella engelska skolans Damian Brunker skrev att skolans lärare "är skickliga yrkespersoner som sätter betyg utifrån elevernas faktiska kunskaper" och att skolans betyg stämmer överens med de nationella proven. Entréskolans Fredrik Lindhé menade att det är svårt att se att friskoleelever får högre betyg än de borde, och att rättvisan är svår att bedöma utan bedömningsmaterialet. British Juniors Åsa Ekholm skrev att om elever med likvärdiga kunskaper får olika betyg beroende på skola, "är det problematiskt".
Men avhandlingen behövde inte rektorernas bedömningsmaterial. Modellen tar reda på vem eleven är, var hen bor och vad föräldrarna tjänar. Det som återstår efter det är betyget självt.
Friskolereformen var tänkt att skapa kvalitet genom konkurrens. Det incitamentet pekar i själva verket åt motsatthåll: en skola som får betalt per elev tjänar på att locka kunder, och höga betyg är det billigaste marknadsföringsverktyget som finns. De kommunala skolorna, som inte kan välja sina elever, bär kostnaden för att betygen ska hålla mått. När staten subventionerar en marknad men inte bestraffar den som spelar den, är resultatet inte förvånande — bara dyrbart, för tilltron till hela betygssystemet.