Ekonomi

BAE Systems sparar 1 070 jobb i hemvorden och flygsektorn

Veckor efter att ministrar i Glasgow lovat brittiska försvarsjobb tillbaka till landet, fackförbundet Unite kräver omedelbara kontrakt för Typhoon och Skynet 6, påminnelsen om att presskonferenser inte betalar löner — bara underskrivna kontrakt gör det

Bilder

standard.co.uk
standard.co.uk
standard.co.uk
standard.co.uk

BAE Systems, Storbritanniens största försvarsindustri, meddelar att upp till 1 070 tjänster försvinner i företagets huvudkontor och flygsektor — bara några veckor efter att två brittiska miniser stått vid företagets anläggning i Glasgow och lovat nya regler som ska flytta försvarsproduktion tillbaka till landet.

Företaget har omkring 50 000 anställda i Storbritannien, varav cirka 18 500 i flygsektorn som bygger Eurofighter Typhoon och bidrar till F-35 Lightning II. Fabriksarbetare, underhållspersonal vid flygvapnets baser och nyanställda traineer berörs inte av nedskärningarna, som BAE hoppas kunna genomföra frivilligt. En talesperson beskrev beskedet som nästa steg i att "öka rörlighet och konkurrenskraft för att maximera värdet av varje pund kunderna lägger på försvar".

I oktober besökte finansminister John Healey och försvarsminister Wes Streeting BAE i Glasgow och presenterade regler som innebär att utländska bolag som vinner stora brittiska försvarsupphandlingar måste investera tillbaka i landet — nya brittiska jobb, lärlingsprogram, fabriker och inhemska underleverantörer. Nedskärningarna offentliggjordes dagen efter att regeringen lovat satsa på fler lärlingsplatser.

Fackförbundet Unites ordförande Sharon Graham varnade: "Om regeringen inte börjar fatta kritiska beslut står vi utan tillverkningsindustri." Unite har i månader pekat på att försenade försvarsbeställningar driver bolag i sektorn till beslut som slår mot brittiska jobb, och att problemen inte begränsas till BAE. Graham kräver omedelbara kontrakt för brittiskt byggda Typhoon och Collaborative Combat Aircraft, samt att Skynet 6-kontraktet tilldelas Airbus för att rädda tusentals kvalificerade jobb i Portsmouth och Stevenage. Den konservativa skuggförsvarsministern James Cartlidge anklagade regeringen för att låta försvarsindustrin "krympa".

Kärnan i saken är avståndet mellan de två tillkännagivandena. Ministrar kan lova efterfrågan på försvarsmateriel vid en presskonferens; det är bara undertecknade kontrakt som betalar löner. BAE:s flygdivision har ordrar i bok och en regering som lovat ökade anslag — och ändå trimmar den drygt tusen tjänstemän för att hålla kostnadsbasen konkurrenskraftig. Airbus uppger å sin sida att man fortfarande är "fullt engagerad" i Skynet-upphandlingen och uppfyller alla försvarsministeriets krav och tidsplaner.

Det här är en påminnelse som också gäller svensk försvarsindustri. Politiska utfästelser kostar inget att ge; kontrakt kostar skattemedel och kräver att finansdepartementet faktiskt betalar. Så länge beställningarna är ord och inte pengar kommer bolagen att räkna med sina egna balansräkningar, inte med regeringens retorik. BAE:s flygdivision skriver på sin webbplats att dess uppgift är att "säkerställa att Royal Air Force och dess allierade har den spetskompetens de behöver — idag och i framtiden — samtidigt som man skapar varaktigt välstånd". Välståndet skapas dock inte av mission statements, utan av kunder som betalar.