Kristina Cekanovic: Barnmorskor på förlossningen i Kalmar tvingas vårda sju familjer samtidigt
Rekommendationen är fyra, och personalbristen är ingen slump utan ett prioriteringsval där extra miljardsatsningen inte når avdelningen, medan födelseantalet i länet sjunkit med en fjärdedel på åtta år och utredningen om barnafödandet ännu inte frågat om vården är en orsak
Bilder
Det låga barnafödandet hjälps inte av dålig BB-bemanning. Foto: Christine Olsson/TT
Christine Olsson/TT
Barnmorskorna på förlossningsavdelningens eftervårdsavdelning på Lasarettet i Kalmar uppger för P4 Kalmar att de tvingas ta hand om sex till sju familjer samtidigt. Barnmorskeförbundet rekommenderar högst fyra. I Barometern skriver Kristina Cekanovic att situationen inte är en slump, utan en följd av hur bemanningssystemet är byggt — och att den hör hemma i samma mening som Sveriges sjunkande födelsetal.
Avdelningen har 17 bäddar. När samtliga är upptagna bär de två barnmorskorna i tjänst var sin sjunde eller åttonde familj. Regionens budget ger vården 100 miljoner kronor extra 2027, men inget av beloppet är öronmärkt för eftervårdsavdelningen. Martina Aronsson (S), ordförande i personalutskottet, pekar på två faktorer: planeringen är svår eftersom födslorna är ojämnt fördelade över året, och bemanningen är en fråga om prioritering. "Vi har en begränsad pengapåse som vi ska använda till bästa möjliga vård för alla länetts invånare, och då är det en fråga om prioriteringar: vad ska vi anställa?", sade hon till radion.
Cekanovics svar är att ingen enskild förlossning kan schemaläggas på timmen, men förlossningsavdelningarna vet ungefär vilka veckor barnen beräknas komma. Detta är en form av vård vars tidpunkt hör till de mest förutsägbara som finns. Vad avdelningen levererar i stället är stressade barnmorskor, för lite stöd med amning och mödrar som skickas hem för tidigt. Få mödrar i Sverige skadas allvarligt eller dör i samband med förlossning; ledarens argument är att kostnaderna landar någon annanstans — i frågan om familjer beslutar sig för ett nästa barn.
En statlig utredning om varför färre barn föds i Sverige pågår. Den har ännu inte undersökt om situationen inom förlossnings- och eftervården är en bidragande orsak. I Kalmar län sjönk antalet födslar från 2 541 år 2017 till 1 904 år 2025, en minskning med en fjärdedel på åtta år.
Antalet födda barn, konstaterar ledaren, är skattebasen som framtidens vård vilar på. Politiker som talar om en "begränsad pengapåse" beskriver i själva verket sina egna prioriteringar — och det är dessa prioriteringar, inte oförutsägbara födslar, som får konsekvenser i decennier framåt.