Rafael Behr: Trump, Putin och Xi möts i trio i Shenzhen
Europa står utanför dörren, kontinenten som i åttio år hyrt sin säkerhet av Washington får se sin överhand sitta ner med motståndaren
Bilder
Donald Trump hosts China’s president, Xi Jinping, at the White House in September 2026. Photograph: Kevin Dietsch/Getty Images
theguardian.com
Rafael Behr
theguardian.com
Donald Trump greets Vladimir Putin and Xi Jinping before a dinner at the Apec summit in Shenzhen on Wednesday. Photograph: Emre Aytekin/Anadolu/Getty Images
theguardian.com
USA:s, Kinas och Rysslands ledare möttes som trio för första gången på torsdagen, i utkanten av Apec-toppen i Shenzhen. Mötet var planerat att pågå i knappt en timme. Rafael Behr skriver i Guardian att gästlistan är själva storyn: tre män med en gemensam syn på stormaktsmakt, och en kontinent som inte finns i rummet.
I åttio år har Europas säkerhet legat i Washingtons händer — beväpnad av en supermakt mot en annan, utifrån förutsättningen att beskyddaren aldrig skulle sätta sig ner mot motståndaren. I Shenzhen gjorde den det just detta. Peking lovde teman som "att värna världsfreden" och "främja strategisk stabilitet i stormaktsrelationerna"; Donald Trump listade kärnvapennedrustning, Iran, handel och "mitt favoritämne, Ukraina".
Jämförelsen som dras i europeiska kommentarspalter är Jaltakonferensen i februari 1945, då Roosevelt, Stalin och Churchill stakade ut efterkrigstidens Europa. Behr hanterar liknelsen försiktigt — Jalta var en veckolång konferens mellan militära allierade som avgjorde en besegrad fiendes öde — men det minne som består är av en cynisk uppdelning som dömde Östeuropas nationer till årtionden av sovjetisk fångenskap. Stormaktsuppgörelser har historiskt betalats med europeisk mark.
Ukrainas europeiska allierade har hävdat sin rätt till en plats i varje fredsprocess. Vid förhandlingsrundan i Abu Dhabi i förra veckan sade Trumps sändebud Jared Kushner att ingen uppgörelse kan göras "utan att européer sitter vid bordet"; Rysslands förhandlingschef Vladimir Medinsky avfärdade den europeiska delegationen som "turister" som lika gärna kan "prata i hotellets bar". Vladimir Putin, som aldrig förlät Barack Obamas beskrivning av Ryssland 2014 som en "regional makt", har byggt två decenniers politik på det agg och skröt, som Guardians ledare noterar, om Europas "förnedring" inför toppmötet. Kiev fruktar att han använder sin tillgång till Trump för att sälja en berättelse om Nato-provokation och en ohejdbar rysk överlägsenhet — och att Europa får höra att det slösar pengar och amerikansk materiel på en förlorad sak.
Behrs argument slutar hos publiken hemma. Europeiska ledare fortsätter recitera "den regelbaserade världsordningen" för medborgare som slutat lyssna, eftersom recitationen är allt som återstår av en position som aldrig backades upp med en plats vid bordet. Tidningens ledare konstaterar att alla tre regeringar undergräver multilateralism samtidigt som de prisar stabilitet. Kontinenten som inte lyckades framställa en enda diplomat med auktoritet nog att samordna sitt krav ser nu sin öde diskuteras i en stad utvald för att uppvisa Kinas ekonomiska och tekniska framfart.
Agendan preciserades aldrig utöver de annonserade temana. Mötet var planerat att hålla under en timme. Att Europa inte finns där är dock ingen slump utan logiken i årtionden av utlämnad säkerhetspolitik: den som låter en annan betala för sitt försvar får också acceptera att andra förhandlar bort det.