Politik

EU-kommissionen föreslår 45 miljarder euro i lån till Ukrainas 2027-budget

25 miljarder till vapen och 20 miljarder till skolor och sjukhus, återbetalningen skjuts upp tills Ryssland betalar krigsskadorna och finansieras av räntan på frusna ryska tillgångar hos Euroclear, Belgien har lagt veto mot att använda själva tillgångarna medan Slovakien Tjeckien Ungern och Bulgarien alla netto-mottagare av EU-budgeten tackar nej till att delta

Bilder

As Russia’s attacks have escalated, the cost of Ukraine’s defence and the toll of economic disruption continues to rise. Photograph: Oleksandr Gimanov/AFP/Getty Images As Russia’s attacks have escalated, the cost of Ukraine’s defence and the toll of economic disruption continues to rise. Photograph: Oleksandr Gimanov/AFP/Getty Images theguardian.com
EU proposes fresh $49 billion loan for Ukraine as war costs mount EU proposes fresh $49 billion loan for Ukraine as war costs mount independent.co.uk

EU-kommissionen föreslog på onsdagen ett lån på 45 miljarder euro till Ukrainas budget för 2027. 25 miljarder ska gå till vapen och 20 miljarder till civila behov som skolor och sjukhus. Pengarna täcker EU:s andel av ett finansieringsgap på 70 miljarder euro som Volodymyr Zelenskyj övertygade EU-ledarna om förra månaden. Kommissionen vill att Ukrainas allierade utanför unionen — man nämnde Norge, Storbritannien och Kanada — står för återstående 25 miljarder.

"Vi tror att detta är bästa sättet att ge Ukraina ett starkt förhandlingsläge", sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen. "Och Ukraina behöver bara betala tillbaka när Ryssland betalar för skadan det har orsakat."

Den återbetalningsklausulen avslöjar konstruktionens natur. Planen är att använda ränteintäkter från ryska tillgångar frusna genom EU-sanktioner för att hjälpa till att betala lånen — samma intäktsström som redan betjänar det lån på 45 miljarder euro som G7 gav Ukraina 2024. Omkring 204 miljarder euro i frusna ryska tillgångar låg i september hos belgiska clearinghuset Euroclear, som uppskattar att ha betalat ut omkring 8 miljarder euro i så kallade vindfallsvinster hittills. Belgien har lagt in veto mot att själva tillgångarna ska lånas ut. Länder utanför EU med högsta kreditvärdighet — kommissionen nämnde Australien, Kanada, Liechtenstein, Norge, Singapore och Schweiz — kan gå i borgen med upp till 5 miljarder euro för att utöka europeisk upplåning på kapitalmarknaderna.

Det är värt att notera vad som händer här: frusna ryska tillgångar förvandlas successivt till en permanent finansieringskälla, och varje nytt lån byggs på förra lånets klausuler. Konstruktionen är kreativ, men den vilar på en rättslig gråzon som Belgien hittills blockerat. Att Euroclears vinster redan betjänar G7:s lån innebär att samma intäkt nu ska bära två lån på sammanlagt 90 miljarder euro — en koppling som förutsätter att intäkterna fortsätter strömma in.

Medlemsstatspolitiken är mindre smidig. Slovakien, Tjeckien, Ungern och Bulgarien har sagt att de inte deltar i den nya omgången, och alla fyra är nettomottagare i EU-budgeten. Von der Leyen hävdade att "alla 27 medlemsstater säger mycket tydligt att de vill stödja Ukraina" och erbjöd motsträviga länder att räkna sina åtaganden på den civila snarare än militära delen. Det är en klassisk brysselmodell: enas om siffror, luta sig mot framtida intäkter och hoppas att ingen granskar skillnaden mellan retorik och underskrifter.

Tyske förbundskanslern Friedrich Merz, vars land är den största betalaren till EU-budgeten och Ukrainas största givare inom EU, har varnat för att han blockerar budgeten för 2028–2034 om inte varje medlemsstat ansluter sig till ett kollektivt åtagande "utan undantag".

Det är det andra instrumentet av sitt slag på ett år. För elva månader sedan enades EU om ett räntefritt lån på 90 miljarder euro som täcker större delen av Kievs behov 2026 och 2027, sedan bidragen från allierade utanför unionen blev magrare än hoppats. EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius sade att Ryssland beräknas använda tio miljoner drönare i år och tjugo miljoner 2027: "Ukraina behöver med EU:s hjälp matcha det — och kommer att göra det."

Ledarna tar upp lånet och den sjuåriga budgeten vid ett toppmöte i Bryssel i slutet av nästa vecka. Där får de förklara hur 90 miljarder euro i upplåning ska vila på 8 miljarder i frusna intäkter — och vem som egentligen bär risken när räkenskapen inte går ihop.