Brittiska pensionärer sitter på rekordstora 2,25 biljoner pund i bostadsförmögenhet
43 procent av landets totala bostadsvärde trots att gruppen utgör mindre än en fjärdedel av befolkningen, genomsnittlig egenkapital per äldre ägare har stigit 421 procent sedan 1995 medan medianpriset på bostäder stigit till 7,3 gånger årsinkomsten och förstagångsköparnas förfrågningar föll 27 procent på en vecka efter Riksbankens räntehöjning
Bilder
Property owners aged 65 and over are holding a record £2.25 trillion in their homes (Getty Images)
Getty Images
Brittiska hushåll med ägare över 65 år sitter på rekordhöga 2 250 miljarder pund i bostadsförmögenhet – 43 procent av landets totala bostadskapital på 5 290 miljarder pund – samtidigt som gruppen utgör mindre än en fjärdedel av befolkningen. Det visar ny statistik från fastighetsmäklarföretaget Savills.
År 1995 höll samma åldersgrupp 232 miljarder pund. Sedan dess har antalet hushåll som ägs av någon över 65 nästan fördubblats, från 3,3 till över 6 miljoner, och det genomsnittliga kapitalet hos en äldre ägare har stigit 421 procent, från 67 816 till 353 539 pund. Cirka 79 procent av britterna över 65 äger sin bostad, och 58 procent av dem bor i den – 4,3 miljoner hushåll enligt senaste English Housing Survey.
Baksidan av samma mynt: den genomsnittliga bostadspriset låg 2025 på 7,3 gånger en genomsnittlig årsinkomst, mot 3,9 år 1999. Förfrågningarna från förstagångsköpare föll 27 procent på en enda vecka efter att Bank of England höjde styrräntan till 4 procent, och fyra av tio bostadsköp vilar på just den gruppen. Varje räntehöjning och varje avslag i detaljplaneringen prissätter tillgången utanför räckhåll för dem som inte redan äger en bostad – medan kapitalvärdet tillfaller dem som gör det.
Det är en klassisk incitamentsstruktur. De som redan sitter på tillgången har inga skäl att öka utbudet; de som inte äger betalar priset. I Sverige ser vi samma mönster med skattefria reavinstvinster, lågt nybyggande och kommunala planmonopol som begränsar utbudet oavsett efterfrågan. Bostadsförmögenheten är dessutom ojämnt fördelad och rör sig trögt. Den största koncentrationen finns i sydöstra England, där omkring 942 000 äldre hushåll tillsammans sitter på 468 miljarder pund. Äldre ägare i London har högst genomsnittligt kapital, 712 433 pund, medan Nordöstra England ligger lägst på 187 406 pund. Savills räknar med 131 200 hushåll som flyttade till mindre boende under senaste räkenskapsåret, sålde bostäder för 60,7 miljarder pund och återinvesterade 39,9 miljarder – ett frigjort kapital på 20,8 miljarder pund. Lucian Cook, chef för Savills bostadsanalys, pekar på bristen på lämpliga bostäder samt de ekonomiska och praktiska kostnaderna vid flytt: många äldre ägare har liten anledning att flytta mindre.
Siffrorna landar i en ekonomi där de med kapital redan rörs på sig: nästan 69 000 skattebetalare lämnade in ansökan om att flytta från Storbritannien förra året, en ökning med 32 procent, medan de utan kapital får stå för lånekostnaderna. De 4,3 miljoner äldre hushåll som bor för stort sitter kvar med sitt kapital – och systemet ger dem varken skäl eller möjlighet att göra annorlunda.