Ekonomi

EU vill tredubbla datacenterkapaciteten på fem till sju år

Samtidigt som protestvågor mot nya anläggningar sveper över åtta länder, invånare i Irland Polen Danmark Finland Spanien Nederländerna Frankrike och Storbritannien kräver stopp med hänvisning till mark- vatten- och energiförbrukning, medan ECB varnar för att AI-kapitalet stannar i USA och européerna bara får bäst risken

Bilder

Should Europe triple or freeze its data centre capacity? Should Europe triple or freeze its data centre capacity? euronews.com

EU har satt upp målet att tredubbla sin kapacitet i datacenter inom fem till sju år, som en del av strategin att minska beroendet av amerikanska teknikjättar och bygga upp kontinentens egen förmåga inom artificiell intelligens. Samma vecka gick invånare och miljöaktivister ut på gatorna i Irland, Polen, Danmark, Finland, Spanien, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien för att kräva stopp för nya datacenterprojekt.

Owen Espley, samordnare för Stop Dirty Data Centres.eu, räknar upp invändningarna: påverkan på mark, på vatten, den enorma energianvändning som datacenter kräver — samt risken att den energin tas från bostadsbyggande. På andra sidan debatten står European Data Centre Association, branschens intresseorganisation.

Kollisionen är lika mycket aritmetik som politik. EU har lovat att bli världens första klimatneutrala kontinent till 2050, och EU-ministrar försäkrar att den gröna omställningen fortsätter trots stigande energipriser och försörjningsoro. De befolkningar som förväntas bära båda agendorna är inte övertygade. I Nederländerna anser 76 procent att det är osannolikt att landet når meningsfulla framsteg mot nettonollutsläpp; i Frankrike håller 72 procent med, i Tyskland 68 procent. Fiftyfyra procent av nederländarna säger att miljöpolitiken har försämrat vanliga människors situation. Väljarna vill ha billigare energi nu, medan många av de åtgärder som ska leverera den tar årtionden på sig att betala av sig.

Det är ett klassiskt mönster: kostnaderna koncentreras på dem som inte tillfrågades, vinsterna på dem som bestämmer. När staten subventionerar och reglerar bort riskerna finns ingen som helst incitament att räkna ordentligt — datacenter byggs där politikerna vill, inte där elen är billig och lokalbefolkningen vill ha dem. Haderna dessa aktörer varit privata utan skyddsnät skulle de själva burit kostnaden för motståndet, och projektet hade kanske aldrig blivit aktuellt.

Ambitionen stöter också på geografin hos AI-kapitalet. Europeiska centralbanken varnade i veckan för att AI-investeringsboomen är koncentrerad på andra sidan Atlanten — europeiska sparare bär risken medan kapitalinvesteringarna stannar i USA. Det är ett bekant mönster: Amerika tar avkastningen, Europa tar riskerna. Europas svar är att bygga beräkningskapaciteten hemma — och driva den med elnät som redan är ansträngda av stigande priser och försörjningsoro.

Sven Haremling, klimatchef på CAN Europe, erbjuder det enda påstående som mätningarna tyder på att väljarna inte längre accepterar i blind tro: "Människor uppskattar också om de får höra sanningen och vad som behöver förändras, så länge det finns någon som arbetar med dem för lösningar och det sker förändringar i myndighetsregler."

Frågan är om någon i Bryssel lyssnar. En union som samtidigt lovar klimatneutralitet, billig energi och en tredubblad datacenterkapacitet har satt upp tre mål som minst en av dem måste falla. Väljarna har redan gissat vilket.