Tjugoett demokrater röstar med Trump för att utvattna miljölagstiftning
Bipartisan American Affordability and Jobs Act snabbar på tillstånd för fossil infrastruktur och datacenter, oljebranschens egen analys visar att elpriserna ändå fortsätter stiga
Bilder
Sen. Mike Lee, Sen. Shelley Moore Capito, Sen. Martin Heinrich, and Sen. Sheldon Whitehouse hold a news conference on the Bipartisan American Affordability and Jobs Act in the U.S. Capitol on September 30, 2026.
Bill Clark / CQ-Roll Call, Inc via Getty Images
Tjugoen demokratiska senatorer röstade sent på måndagen med republikanerna för att avsluta debatten om ett lagförslag som försvagar miljöskyddet för att snabba på statliga godkännanden av energiprojekt, bland annat fossilexport och datacenter. Omröstningen om debatthävning öppnar för slutligt avgörande i senaten; därefter går förslaget vidare till representanthuset, som republikanerna kontrollerar med knapp majoritet.
Ja-sidan bland demokraterna spänner från Chuck Schumer och Amy Klobuchar till John Fetterman, Raphael Warnock och Sheldon Whitehouse. Catherine Cortez Masto från Nevada hade tidigare krävt att ändringarna i lagen om bevarande av historiskt arv togs bort, och röstade måndagen emot.
Bakom förslaget står Trump-vita huset, oljeindustrin, stora teknikföretag och stora fackförbund. Den progressiva partigruppen i kongressen påpekar att förslaget visserligen innehåller en bestämmelse man länge velat ha — starkare federal myndighet att godkänna kraftledningar — men varnar samtidigt för att det undergräver suveränitet för urfolk och rullar tillbaka centrala miljölagar: lagen om nationell miljöpolitik, lagen om rent vatten, lagen om utrotningshotade arter och lagen om historiskt arv. Allmänheten förlorar därmed verktygen att ställa administrationen till svars, allt ifrån ICE:s förvarsanläggningar till vad partigruppen kallar Trumps prestigebyggen.
Några dagar före omröstningen skrev ett hundratal forskare i miljö- och energirätt till senatens demokratiska ledning och varnade att förslaget "skulle orsaka permanent och genomgripande skada på landets kärnlagar för miljön". Elizabeth Bast, chef för Oil Change International, pekar på en analys från American Petroleum Institute — en av förslagets anhängare — som visar att lagtexten ändå inte hindrar energipriserna från att stiga. Hon noterar också att förslaget lämnar USA:s utsläpp mer än 2,1 miljarder ton från ett klimatmål av blygsam kaliber år 2040.
Miljögrupper och demokrater i representanthuset hade uppmanat senaten att vänta till januari, när den nyvalda kongressen tillträder och demokraterna tar kontroll. Omröstningen skedde i stället i den sista sessionen med gamla mandat, och industriskoalitionen som driver förslaget — enligt Bast har den lagt miljoner på lobbying — vill ha det på plats innan de nyvalda svor ed. Lagförslaget har inte haft en enda utfrågning.
Från ett svenskt perspektiv är det här en välbekant mekanism, fast med amerikanska förtecken. När beslutsfattare kan rösta emot sina väljare och ändå behålla sina poster beror det på att kostnaden för sveket inte bär av den som sveker, utan av dem som bor nära anläggningarna och betalar elräkningen. Ett system där lagstiftare kan passera miljölagstiftning utan utfrågning, på beställning av industrin, är ingen slump utan en konsekvens av hur incitamenten är utformade. Bast kallar omröstningen ett svek mot väljarna: de senatorer som drev förslaget vände sig emot dem som krävt stopp för datacenterbyggande, mindre korruption och lägre elkostnader.
Lagförslaget heter American Affordability and Jobs Act — lag om överkomliga priser och arbetstillfällen. Oljeindustrins egen analys visar att det varken sänker energi- eller elpriserna. Namnet är alltså det enda billiga i förpackningen.