Gastanker försvinner i Svarta havet utanför Bulgarien med 19 filippinska besättningsmän
Andra handelsfartyget på två dagar som sjunker i zonens farvatten, ingen officiell bekräftelse om drönare men veckors ryska attacker har redan gjort Svarta havet till ett av världens farligaste farvatten för handelsfartyg
En gastanker under liberiansk flagg, GAS HUSKY, sjönk på tisdagen i Bulgariens exklusiva ekonomiska zon i Svarta havet, ungefär 100 kilometer från kusten, med 19 filippinska besättningsmän ombord. Bulgariens försvarsministerium uppgav att fartyget försvann från radarn strax efter midnatt och att en nödboj som signalerar ett sjunket fartyg aktiverades klockan 8.02. En Cougar-helikopter skickades ut efter att en livflotte med personer lokaliserats, och räddningsinsatsen pågick fortfarande när ministeriet avgav sitt uttalande. Tankern var på väg från Alexandria i Egypten till den rumänska hamnen Midia.
Sjunkningen är det andra handelsfartyget som gått förlorat utanför Bulgariens kust på två dagar. På måndagen sjönk ett lastfartyg under somalisk flagg i samma ekonomiska zon, inte långt från tisdagens händelse, men alla tolv besättningsmän kunde räddas. Utredningar har inletts i båda fallen.
Det finns inga officiella uppgifter om något av fartygen träffats av drönare. Men de två vraken följer på veckor av dödliga dronarangrepp mot handelsfartyg utanför Bulgarien och Rumänien — angrepp som analytiker och politiska ledare i allmänhet tillskriver Rysslands krig mot Ukraina. Svarta havet har blivit en av världens farligaste kommersiella farleder, och händelserna håller på att ackumuleras till ett mönster som försäkringsbolag, rederier och kuststater tvingas räkna med.
Fartygens profil är egentlig viktig. Gastanker under liberiansk flagg, lastfartyg under somalisk flagg, mellanstora tankers som trafikerar rutter mellan Nordafrika och rumänska terminaler — det här är inte trafiken från de stora rederierna med fullförsäkrade fartyg och moderna skrov. Sanktioner och krigsrisk har drivit en stor del av regionens handel mot operatörer som är beredda att acceptera tunnare marginaler och tunnare säkerhetsnät, och varje sjunket fartyg driver upp de premier och fraktrater som alla andra får betala. Det är en mekanism värd att notera: kostnaderna för kriget i Svarta havet landar inte hos de som för det, utan sprids ut över hela handelskedjan — i slutänden hos konsumenter långt bortom Svarta havets kuster.
Två fartyg på två dagar, pågående utredningar och inga officiella besked om drönare är inblandade — medan drönarkriget i Svarta havet fortgår oavbrutet. De europeiska kuststaterna får hantera konsekvenserna av ett krig de själva inte valt, medan säkerheten på deras farvatten successivt urholkas. Det är inte en tillfällig störning utan ett permanent höjd riskläge, och det är så det kommer att prissättas.