Media

Turkiska myndigheter tar kontroll över mediekanalen Sözcü

Efter husräns och arrestering av ledande chefer installerades statliga förmyndare under förespeglingen av utredning mot terrorfinansiering, Kanalens existens kvarstår men oppositionen varnar för ett kuppförsök mot informationsfriheten

Bilder

Police raid Turkey's pro-opposition Sözcü TV, broadcaster says Police raid Turkey's pro-opposition Sözcü TV, broadcaster says euronews.com

Tidigt tisdagsmorgon genomförde turkisk polis en razzia mot Sözcü TV:s högkvarter i Istanbul. Koncernstyrelsens ordförande Funda Tuncer Sıdalı och tidigare verkställande direktören Asım Akgül greps, och statligt tillsatta förvaltare installerades över tv-kanalen och dess nyhetssajt. Personalen stängdes ute från byggnaden; journalisten Sezin Ceren Övüç rapporterade att hon hållits utanför nyhetsrummet sedan klockan sex på morgonen. Sözcü är en av de sista stora oppositionella kanalerna som fortfarande sänder under president Recep Tayyip Erdoğan, som har hållit makten i över två decennier.

Förvaltarskapet är ett tystare verktyg än ett sändningsförbud. En förvaltare håller sändaren igång och tar över vad kanalen får säga — kanalen existerar vidare, men slutar utgöra motstånd. Det är en elegant lösning för en regering som vill framstå som legalistisk: man kan peka på att kanalen fortfarande sänder, samtidigt som dess funktion som oppositionellt organ avskaffas i praktiken. Samma procedur tillämpades en månad tidigare på Halk TV, beskriven som Turkiets mest sedda nyhetskanal, där polisen stoppade sändningarna och installerade en förvaltare under täckmantel av en mututredning som kritiker kallar politisk. På Sözcü tillsattes förvaltare för tv-kanalen och webbplatsen Sözcü.com.tr, men ännu inte för koncernens tidningar.

Rättsfallet bakom razzian är inte nytt. Koncernens jurist Ersan Barkın uppgav för KRT TV att förvaltarskapsbeslutet bygger på ett ärende från 2016, i vilket Högsta domstolen — landets högsta rättsinstans — fann varken uppsåt eller brott. Istanbulåklagaren beskriver i stället en utredning om misstänkta brott mot lagar om finansiering av terrorism, med hänvisning till misstänkta kopplingar till Gülen-rörelsen — den i USA baserade predikanten som avled 2024 och som Ankara anklagar för kuppförsöket 2016 — samt misstankar om att medier ägda av Burak Akbay finansierats från utländska konton. Sözcü har genomgått denna maskineri förut: 2025 stängde medieinspektionen RTÜK av kanalen i tio dagar med anledning av dess bevakning av massprotesterna efter att Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu fängslats i ett mutärende som har fördömts brett som politiskt motiverat.

Oppositionsledaren Özgür Özel skrev att regeringen inte längre tolererar "ens det minsta kritiska ord" och svor att inte kapitulera inför "blivande diktatorer". Müsavat Dervişoğlu, partiledare för İYİ, kallade razzian en statskupp mot allmänhetens rätt till information. Turkiet rankas på 163:e plats av 180 i Reportrar utan gränser pressfrihetsindex, och majoriteten av landets medier kontrolleras redan av staten eller är statligt sinnade.

Bryssel har inget att ställa upp med utöver ord. Turkiets EU-förhandlingar har legat stilla i åratal, och varken Tyskland eller Frankrike har något intresse av att låta mediefrihet stå i vägen för flygtavtalen med Ankara. Det är därför ingen slump att Erdoğan kan agera med allt grövre medel: kostnaden för att krossa en tv-kanal är i praktiken noll. När tillbörligt uppförande inte belönas och överträdelser inte bestraffas, följer beteendet mekaniskt.

Tisdagsmorgonen fick tittare som väntade sig Sözcüs ordinarie morgonsändning i stället se en inspelad diskussion om hur man lever längre.