Ekonomi

Hettan dödade fler och kostade mer än någon annan extremväderkategori 2025

Spanien toppar den europeiska skadelistan, klimatriskindexet räknar 367 händelser världen över och nästan 35 000 döda medan Spaniens hetaste sommar på rekordtid officiellt krävde 3 900 liv

Bilder

Spain in top 3 worst countries for extreme weather in 2025 Spain in top 3 worst countries for extreme weather in 2025 euronews.com

Hettovågor dödade fler människor och kostade mer pengar än någon annan kategori av extremväder under 2025, och Spanien låg i toppen av den europeiska skadelistan. Climate Risk Index 2027, som publicerades medan världsledare debatterade klimatpolitik vid COP31 i Turkiet, räknade 367 extrema väderhändelser i världen under 2025 — ungefär en per dag — med nästan 35 000 döda och direkta ekonomiska förluster på över 158 miljarder dollar (143 miljarder euro).

Den verkliga dödstallan är sannolikt betydligt högre: värmrelaterade dödsfall rapporteras grovt under i fattigare länder. Spanien drabbades av sju extrema väderhändelser under 2025; därefter följde Jamaica och Sri Lanka som mest drabbade länder. Den dödligaste händelsen var en hettovåg från april till september, med temperaturer upp till 46 grader, som officiellt krävde 3 900 liv under då Spaniens hittills varmaste sommar — i genomsnitt 2,1 grader över referensperioden 1991–2020, ett rekord som 2026 redan har slagits.

Den ekonomiska logiken är tydlig och den träffar där staten tar över räkningen: sjukvård, räddningstjänst och brandbekämpning. Dödlighet, skördeförluster, uteblivna arbetstimmar utomhus och elpristoppar är kostnader som ingen privat aktör bär — de socialiseras. Det är Folkhemmets gamla logik i ny tappning: staten lovar skydd, och när skyddet sviker är det skattebetalarna som står för notan, medan de strukturella orsakerna förblir oaddresserade.

Spaniens brandssäsong 2025 brände 382 607 hektar, enligt det europeiska skogsbrandinformationssystemet — ungefär en och en halv gången Luxembourgs yta — med bränder i Galicien, Asturien, Kastilien och León samt Extremadura. Brandkårerna i de drabbade regionerna har upprepade gånger varnat för eftersatt skogsskötsel och knappa resurser. Traditionella bruk som omfattande betesdrift, som förr höll undervegetationen nere under vinter och vår, har i stort sett försvunnit. Det är ingen slump: när staten tar över ansvaret för landskapet genom subventioner och regelverk försvinner de lokala, privata incitamenten att vårda det. Flera av de brända regionerna hör till Spaniens mest avfolkade — landsbygd som lämnats åt sig själv när politik och ekonomisk struktur drivit människorna till städerna, medan skogen växer igen okontrollerat. Avfolkningen är delvis ett resultat av politiska prioriteringar, inte en naturkraft.

Under de senaste 30 åren har extrema väderhändelser orsakat direkta förluster på över 4 700 miljarder dollar (4 200 miljarder euro) — nästan motsvarande Tysklands nuvarande BNP. Rapportförfattarna konstaterar att mellan 1996 och idag har rika länder som Spanien, Frankrike och Italien blivit betydligt mer sårbara för dödligt väder, och de varnar för att förlusterna kommer att fortsätta stiga utan en betydande förskjutning i klimatanpassning och ekonomiskt stöd.

Här bör man notera vad rapporterna sällan säger: klimattopparna har pågått i över tre decennier, och sårbarheten har ändå ökat i just de länder som har mest resurser. Incitamentsstrukturen är fel — politiker belönas för symboliska åtgärder på toppmöten, inte för trivsamt arbete med skogsskötsel, avfolkad landsbygd och beredskap. Den dyraste enskilda händelsen i Spanien var stormen Alice, på 100 miljoner dollar. Nästa år blir siffrorna värre, och nästa toppmöte utlovar mer av detsamma.