Kokain för 27 miljoner smugglades i bagagevagnen på Öresundståg medan tullen i Hyllie kontrollerade papper och vinkade förbi resenärer
Tre lågavlönade tåganställda åtalas efter att övervakningskameror avslöjat dem i Malmö, gränsen var en formalitet men kamerorna hade ingen berättat om
Bilder
Väskorna med kokainet har just burits bort av tullen. Tågvärden, pojkvännen och väninnan går vidare genom Malmö central, med varsin resväska och utan brådska.Foto: Tullens förundersökning
Tullens förundersökning
Kokain för 27 miljoner kronor åkte fram och tillbaka över Öresund i godsvagnen medan tullens insats reducerades till att kontrollera papper och vinka förbi resenärer. På kvällen den 28 maj stannade ett pågatåg från Köpenhamn vid Hyllie station, två tullare steg ombord, och stoppandet av en av Europas mest trafikerade smugglingsrutter vilade på två personers vaksamhet och den tid som råkade finnas innan avgång.
Rättegången som följde, som Joakim Palmkvist redogjort för i Sydsvenskan, rör en tågvärd, hans pojkvän och en kvinnlig vän. Alla tre åtalas nu efter att övervakningskameror filmat dem när de hämtade resväskor från godsvagnen och promenerade ostressat genom Malmö central. Innan kamerorna avslöjade dem hade de levt ett dubbelliv som lågavlönade tjänsteanställda med tillgång till exakt det lastutrymme som kartellerna behöver.
Ekonomin förklarar rekryteringen bättre än någon ideologi. En tågvärds lön är fast; marginalen på en enda leverans mäts i miljontals. Risken var, som fallet visar, aldrig själva gränsen — gränsen var en formalitet — utan kamerorna som ingen berättat om för dem. Smuggelns incitamentsstruktur överlevde varje beslagtagning, varje dom och varje rubrik, för att de som kan förflytta varorna betalas en spottstyver medan de som äger varorna inte betalar något när det går fel.
Vad den svenska staten fick för sin tullnärvaro i Hyllie var ett filtreringssystem som bara fångar det den råkar stå bredvid. Kokainet i det här fallet låg i godsvagnen; kontrollinsatsen skedde på perrongen. När tullen till slut bar iväg väskorna hade de tre åtalade redan promenerat vidare, var och en med en resväska, ingen med brådska — på det sätt som är vanligt hos personer som gjort detta förut och räknar med att göra det igen.
Rättegången fördelar nu skulden på tre enskilda personer. Rutten som gjorde dem användbara, och löneskillnaden som gjorde dem tillgängliga, fortsätter att trafikera enligt tidtabell.