Mellanöstern

Israel lade upp miljontals fotografier av palestinier till Amazon för ansiktsigenkänning

Militära enheter i Gaza och på Västbanken använde molntjänster för att analysera bilder tagna vid kontrollpunkter, massiva övervakningssystemet användes även för att identifiera gisslan och flagga misstänkta medlemmar trots att kommersiella verktyg redan felaktigt klassificerat civila som stridande

Bilder

aws israel collage aws israel collage theguardian.com
Displaced Palestinians wait to cross a checkpoint in Mughraqa in central Gaza in January 2025. Photograph: Eyad Baba/AFP/Getty Images Displaced Palestinians wait to cross a checkpoint in Mughraqa in central Gaza in January 2025. Photograph: Eyad Baba/AFP/Getty Images theguardian.com
Amazon founder Jeff Bezos speaks at the America Business Forum in Miami last year. Photograph: Rebecca Blackwell/AP Amazon founder Jeff Bezos speaks at the America Business Forum in Miami last year. Photograph: Rebecca Blackwell/AP theguardian.com
A surveillance camera is pictured at a checkpoint in the Palestinian city of Hebron in 2021. Photograph: Hazem Bader/AFP/Getty Images A surveillance camera is pictured at a checkpoint in the Palestinian city of Hebron in 2021. Photograph: Hazem Bader/AFP/Getty Images theguardian.com

Israels militär laddade upp 3,5 miljoner fotografier på palestinier till Amazons molntjänst för att kunna köra ansiktsigenkänning på materialet. Det framgår av läckta dokument som tidningen Guardian fått del av i en granskning av Harry Davies och Yuval Abraham. Bildkatalogen flyttades under de första månaderna av bombningarna och markoffensiven i Gaza.

Bilderna överfördes till ett Amazon-datacenter nära Tel Aviv av en militär avdelning som kallas Rolling Stone, belägen inom ett mjukvaruförband. Namnet kommer från det system som utgör arméns centrala register över palestinier i Gaza och på Västbanken. Tidigt 2024 meddelade avdelningen Amazon att bilderna skulle ligga på företagets servrar, för att kunna använda plattformen Rekognition – Amazons bildanalysverktyg med artificiell intelligens – i ett projekt om ansiktsigenkänning.

Efter markinvasionen i oktober 2023 fotade soldater rutinmässigt palestinier som passerade kontrollpunkterna, ofta människor som nyligen drivits på flykt av bombningarna. En militärkälla med kännedom om arbetet uppger för Guardian att molntjänsten användes på grund av den "mycket stora omfattningen" av bilder som samlades in på platserna. Dokumenten visar att kontrollpunkterna i praktiken fungerade som tillfälliga övervakningsposter. Det är oklart om de 3,5 miljonerna bilderna togs just där. På Västbanken avläses ansikten rutinmässigt vid övergångsställena och soldater samlar in bilder genom specialbyggda telefonapparater. På senare år har Israel också flyttat enorma datamängder, däribland känslig underrättelseinformation, in i Amazons datacenter.

Plattformen hade ett annat bruk i krigets inledning. Tidigt i fälttåget använde militären Rekognition för att identifiera gisslan som togs i den hamasledda attacken den 7 oktober 2023, och för att peka ut personer som misstänktes vara krigare. The New York Times har tidigare redovisat att kommersiella system för ansiktsigenkänning, prövade i Gaza genom avläsning av ansikten i folksamlingar och i material från drönare, emellanåt felaktigt flaggade civila som krigare.

Det värdiga i målet är att en statlig militärmakt här anlitar ett privat företag för att massövervaka en civilbefolkning, medan de operativa kostnaderna och ansvarsfrågorna förblir suddiga. Sverige och Europa brottas med samma mönster: gränslinjen mellan underrättelsetjänst och kommersiell molnlagring blir allt tunnare, och besluten fattas långt bortom både riksdag och valuekontroll. När en främmande stormakts teknikföretag får förvara och analysera populationens ansikten ställs frågan som svenska institutioner i regel tiggt still om: vem bär ansvaret när programmet går snett – och har någon röstigt sagt ja till det?