Hjärtstopp i Uppsala larmades för sent i tio år
System inom vården och räddningstjänsten kunde inte prata med varandra, det krävdes en tidningsgranskning för att regionen skulle kalla till kris möte
Bilder
I över tio år har larm om hjärtstopp i Uppsala nått räddningstjänsten senare än de borde — offer för IT-system som inte kan prata med varandra. Först efter en granskning av Uppsala Nya Tidning har regionen kallat till krisorganisation för att hitta en lösning.
När hjärtat stannar mäts hjälpen i minuter. I Uppsala har larmkedjan mellan vården och räddningstjänsten i ett decennium gått via system som inte kan kommunicera, vilket försenar själva larmet. Enligt UNT:s bevakning innebär fördröjningen att personer med hjärtstopp riskerar att inte få hjälp i tid.
Granskningen har väckt förvåning och frustration bland lokala politiker. "Alla andra regioner kan tydligen lösa den här frågan, men vi har inte löst den. Det är märkligt, det," säger regionfullmäktige Emilie Orring (M) till tidningen. Hon lägger ansvaret på den rödgröna regionledningen, som enligt henne borde ha varit mer aktiv i en fråga som legat olöst i över tio år.
Det pinande detaljen är vad som krävdes för att kalla till förhandlingsbordet. Ett problem som dokumenterats i tio år — med en känd teknisk orsak och ett känt pris i form av förlorad insatstid — låg kvar på hyllan tills en tidning sammanställde det. Sveriges regioner svarar inför landstingsfullmäktige och Ivo, men den aktör som till slut tvingade fram ett stormöte var en lokal redaktion.
Orrings ram är en partipolitisk — oppositionen pekar ut den styrande majoriteten — men saken i sig går över blockgränsen. En regionförvaltning som kunde låta larmfördelningar ligga obehandlade i tio år hade all information hela tiden. Det den saknade var en kostnad för att inte handla, och den kostnaden levererades först av pressen.