Internationell domstol ska avgöra om Myanmar begick folkmord mot Rohingya
Gambia väckte fallet under FN:s folkmordskonvention och bevisningen beskrev ett systematiskt våld där sexuellt våld användes som medel för att förhindra reproduktion, beslutets verkliga kraft är dock beroende av säkerhetsrådets vetorätt trots att tidigare fall i Balkan inte led till direkt statligt ansvar
Bilder
Rohingya refugees in Cox’s Bazar, Bangladesh mark the ninth anniversary of their exodus from Myanmar at a genocide remembrance day in August 2026. Photograph: Anadolu/Getty Images
theguardian.com
The Kutupalong Rohingya refugee camp in Cox’s Bazar, Bangladesh. Photograph: Munir Uz Zaman/AFP/Getty Images
theguardian.com
The aftermath of a military airstrike on a market and adjacent bridge in Kyauktaw, a rebel-held area in western Rakhine state, 28 September 2026. Photograph: AFP/Getty Images
theguardian.com
Min Aung Hlaing, president of Myanmar, speaks during a meeting with Vladimir Putin in the Kremlin in August. Photograph: Alexander Zemlianichenko/Pool AP/AP
theguardian.com
Southeast Asian leaders denounce violence in Myanmar and extend ban on its leader
independent.co.uk
Internationella domstolen i Haag avgör på torsdagen om Myanmar begått folkmord mot den rohingyska minoriteten. En fällande dom skulle bli historisk: domstolen har aldrig tidigare konstaterat att en stat bär ansvar för folkmord. Målet väcktes av Gambia, ett västafrikanskt land med muslimsk majoritet och ingen egen del i konflikten, med stöd av FN:s folkmordskonvention från 1948. Domarna har granskar anklagelserna i sju år.
Bevisningen ritar ett återkommande mönster. Antonia Mulvey, som leder organisationen Legal Action Worldwide och företräder hundratals rohingyska överlevande, beskriver hur attackerna mot byarna följde samma mall varje gång: civila angreps, hem brändes, män och kvinnor skiljdes åt, sexuellt våld utövades och dödandet fortsatte medan folk flydde. Hennes team har samlat vittnesmål om soldater som lemlästade kvinnors könsorgan och bet dem i ansiktet — våld som enligt Mulvey syftade till att märka offren och stoppa deras fortplantning. Hur domstolen bedömer våldtäkt som redskap för folkmord blir en av domens centrala frågor. I januari hölls stängda förhandlingar där överlevande från flyktingläger i Bangladesh vittnade; en kvinna berättade hur hennes barn togs ur hennes armar, högg ihjäl och kastades i en eld.
Det finns skäl till återhållsamhet. I två tidigare mål från balkankrigen avstod domstolen från att finna en stat direkt ansvarig för folkmord — Serbien dömdes endast för att ha underlåtit att förebygga massakern i Srebrenica. En dom mot Myanmar kommer också att tolkas med tanke på det separata folkmordsmål domstolen för mot Israel. Och praktiskt taget spelar domen ingen roll om inte säkerhetsrådet agerar — där Kina och Ryssland, militärjuntans viktigaste stödjare, sitter med vetorätt. Det är den återkommande tråkigheten i folkrätten: symboliska domar från Haag, handlingsförlamning i New York.
Samma vecka höll Asiens nationer toppmöte i Manila. Ledarna uttryckte "djup oro" över att Myanmar inte genomfört den fempunkiga fredplan som lades fram i april 2021, och förlängde stängselet mot landets ledare, som inte får närvara förrän "meningsfulla framsteg" gjorts. Myanmar representeras på mötet av yngre karriärdiplomater, och ordförandeskapet som landet skulle inneha i år gick i stället till Filippinerna. En FN-utredare rapporterade förra månaden att militären medvetet attackerar civila för att skrämma dem till underkastelse, i ett inbördeskrig som nu spridit sig över stora delar av landet. Förbundets enda åtgärd med synlig effekt är alltså gästlistan — ett talande prov på hur mycket regionala samarbetsorgan egentligen förmår när medlemsstaternas intressen kolliderar.
Domen avkunnas torsdag förmiddag i Haag. I lägren vid Cox's Bazar markerade överlevande nio år i exil i augusti. Oavsett vad domarna slår fast kommer det knappast att förändra deras situation — ansvaret för det ligger hos dem som har makt att agera, och som hittills valt att inte göra det.