Sverige-id lanseras 1 december men skatteverket kan inte ta emot deklaration med det
Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikverket söker undantag från Digg:s auktorisationssystem som de kallar dyrt och dåligt utformat, näringslivet hänvisas till väntan och äldre saknar laglig väg att låta anhöriga hjälpa till, polisen lovar att fler funktioner kommer senare
Bilder
dn.se
Privata aktörer kan inte ansluta sig till Sverige-id när det startar 1 december. Foto: Mattias de Frumerie/TT
Foto: Mattias de Frumerie/TT
Christine Cars-Ingels, generalsekreterare för PRO. Foto: Anneli Nygårds
Foto: Anneli Nygårds
Den 1 december lanserar Polismyndigheten Sverige-id, en statlig elektronisk legitimation som riktar sig till alla folkbokförda i landet. Kritiken kom innan någon ens hunnit logga in första gången — och den kommer från myndigheter och organisationer som inget annat väntas av än att hylla satsningen.
Dagens Nyheter har tidigare redovisat att privata aktörer saknar tillgång till det så kallade auktorisationssystemet, den avtalssolution som förvaltas av Digmyndigheten Digg och genom vilken offentliga organ upphandlar sin e-legitimation. Genom den kanalen levereras i dag BankID och Freja EID till överenskomna priser; syftet är att varje myndighet inte ska behöva upphandla inloggningslösningar på egen hand.
Tre stora myndigheter — Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikverket — har nu ansökt om undantag från auktorisationssystemet, med argumentet att det varken är billigt eller särskilt väldesignat. En konsekvens: i dagsläget går det inte att deklarera med Sverige-id. Privata aktörer kan inte ansluta alls när systemet öppnas.
Svensk Handel, branschorganisationen för detalj- och grosshandel, välkomnar visserligen en statlig e-legitimation men kräver att den öppnas för företag som har ett sakligt behov av att verifiera identiteter. "En statlig e-legitimation som i praktiken begränsas till den offentliga sektorn riskerar att inte nå sin fulla potential", skriver branschens näringspolitiske expert Bengt Nilervall. Handeln är beroende av säker identifiering i nätbutiker, betalningar och varje situation där en kunds identitet måste kontrolleras — och vid större tekniska störningar eller kriser måste privata samhällsviktiga tjänster också kunna fortsätta fungera.
Pensionärernas riksorganisation PRO är kritisk mot själva utvecklingsprocessen. Det saknade byggets sten, enligt generalsekreterare Christine Cars-Ingels, är digital ombud — företrädare som lagligt kan hjälpa äldre med digitala vårdkontakter och ärenden hos myndigheter. I praktiken använder anhöriga äldre personers BankID ändå, i strid mot reglerna, för att ingen laglig väg finns; DN har tidigare beskrivit de improviserade arrangemangen kring människor som förlorat sitt BankID eller inte längre klarar av det. PRO tillfrågades aldrig om deltagande i utvecklingen. "Tekniken blir bättre när den utvecklas tillsammans med dem som ska använda den", sade Cars-Ingels.
Polismyndigheten uppgår att Sverige-id har utvecklats i enlighet med regeringsuppdraget och gällande lagar och förordningar, och att eventuell ytterligare funktionalitet kommer i ett senare skede av utvecklingen.
När Sverige-id lanseras vill alltså Skatteverket undantas från det system som ska koppla samman det, handeln kan inte ansluta alls, och äldre svenskar har ingen laglig väg att låta en anhörig hjälpa dem. Ytterligare funktionalitet, upprepar polisen, kommer senare.