Mellanöstern

Turkiet och Qatar tecknar ömsesidigt försvarsavtal i Istanbul

Gemensam front mot yttre väpnad attack, Erdogan och emiren enas om militära övningar och försvarsindustrisamarbete, avtalet fullbordar ett nätverk byggt på tre månader där Turkiet bidrar med Natos näst största armé och Pakistan med kärnvapen medan Gulfstaterna betalar notan, drivkraften är att Washington nu kräver betalt för skyddet

Bilder

Qatar and Turkey announce a landmark defence alliance Qatar and Turkey announce a landmark defence alliance euronews.com

Turkiet och Qatar undertecknade på fredagen ett ömsesidigt försvarsavtal i Istanbul, med ett gemensamt uttalande som lovar "en samlad ståndpunkt vid varje yttre väpnat angrepp riktat mot någon av eller båda parterna". Avtalet slöts vid ett möte i det högsta strategiska rådet, sammanträdet leddes av president Recep Tayyip Erdogan och emir Sheikh Tamim bin Hamad Al Thani, och omfattar gemensamma militärövningar, samarbete inom försvarsindustrin samt utbyte av utbildning av personal. Erdogans kansli sade att avtalet skulle "ge broderskapet mellan länderna en ny dimension".

Pakten fullbordar ett mönster som vuxit fram på knappt tre månader. I augusti undertecknade Turkiet, Pakistan och Saudiarabien försvarsavtalet i Mecka – en klausul om kollektivt försvar som innebär att varje land kommer de andra till hjälp vid angrepp, och som ratificerades av turkiska parlamentet först förra veckan. Pakistan och Kuwait ingick ett eget samarbetsavtal samma månad. I oktober undertecknade Qatar, Turkiet, Pakistan och Indonesien "Badr"-memorandumet om samarbete inom försvarsindustrin. Turkiet bidrar med Natos näst största militärmakt, Pakistan med den muslimska världens enda kärnvapenarsenal och Golfstaterna med pengarna.

Den drivande kraften nämns inte i kommunikéerna, men syns överallt annars i regionens räkenskapsböcker. Avtalen följer efter kriget mot Iran och, som Euronews noterar, amerikanska signaler om att man anpassar sin långvariga säkerhetsnärvaro – en eufemism som numera innebär en amerikansk president som kräver att allierade betalar för skyddet och offentligt klagar på väljare som tvekar inför krigets kostnader. Qatar och Förenade Arabemiraten har sagt rakt ut att Golfen inte kan förlita sig enbart på USA.

Ur ett europeiskt perspektiv är utvecklingen lärorik. Washington har i årtionden behandlat Golfstaternas säkerhet som en amerikansk intressesfär, samtidigt som skyddet numera prissätts öppet på marknaden. När säkerhetsgarantier ska betalas förändras kalkylerna: privata och statliga aktörer som själva bär kostnaderna söker andra arrangemang. Att Turkiet, Pakistan och Golfstaterna nu bygger en egen försvarsarkitektur är i första hand ett svar på att den amerikanska skyddsräntan blivit för dyr och för opålitlig – inte någon plötslig ideologisk samhörighet.

Fredagens undertecknande handlade inte enbart om militära frågor. Erdogan och emiren ingick även avtal om handel, energi, diplomati, utbildning och kultur, och diskuterade Israels angrepp på Gaza, normaliseringsarbetet i Syrien samt utvecklingen i Libyen. Erdogan sade att länderna skulle arbeta för att förhindra ett återupptagande av kriget i Golfen.

Turkiet har upprepade gånger sagt att Mecka-avtalet inte riktar sig mot något tredje land och att det står öppet för andra stater, däribland Egypten – en formulering som håller dörren öppen exakt så länge som Washingtons faktureringspraxis tillåter.