Rivians cykelavknoppning Also säljer nu sin elcykel

Rivians avknoppade elföretag för cyklar, Also, har börjat sälja sin första konsumentcykel. Företagets marknadsanalys ryms i en enda siffra: en ny genomsnittsbil i USA kostar 51 000 dollar, en prislapp som enligt bolaget öppnat en marknad. Budskapet är inte att två hjul slår fyra, utan att ett land av pendlare håller på att bli utan bil de har råd med.

Stora delar av de 51 000 dollar som en ny bil kostar är inte valfria. En ny bil får inte säljas i USA förrän den klarat krockkrav, utsläppskrav och en ständigt växande lista av påbjudna säkerhetsfunktioner. Allt detta är inräknat i priset innan bilen når en försäljningslokal, och finansieras sedan över flera år så att månadskostnaden ser hanterbar ut. Varje krav har sina intressebevakare i Washington; varje krav landar också på transaktionen — inklusive de transaktioner som priset tränger ut ur marknaden. Pendlaren på marginalen får ingen billigare bil. Hen får ingen bil alls, ett busstidtabell eller en cykel.

Det är den luckan Also valt att bygga för. En elcykel har förvisso sina egna regler, men ett tunnare regelverk: den behöver inte klara krocktester eftersom den inte är en bil, och priset behöver inte bära en hel avdelning för regelefterlevnad. Produkten är sämre i nästan alla avseenden utom det som avgör köpet — att komma till jobbet till en kostnad köparen faktiskt har råd med.

Satsningen visar också vem som kan svara mot ett prisgolv. Rivian själv säljer premiumelbilar; avknoppningen siktar medvetet under den marknad som moderbolaget betjänar. Utgångspunkten är att kunder som trängts ut ur nybilsmarknaden inte är ett politiskt problem att lobba kring, utan intäkter för den som når dem först. Den etablerade bilindustrins svar på ett prisproblem har länge varit att söka subventioner, tullmurar eller justerade krav — allt annat än en mindre produkt, eftersom kostnadsbasen är just det som regelverket byggt upp. Ett bolag med ett batteri och två hjul kan helt enkelt gå utanför den strukturen.

Det är en poäng som också är värd att fundera på ur europeiskt perspektiv. EU:s regelverk för bilar är minst lika tungt som det amerikanska, och i Sverige har kravstapeln byggts vidare på med skatter och avgifter som gör nybilen till en lyxvara för allt fler hushåll. Samtidigt är det uppenbart att USA driver sin industriella politik i eget intresse, inte i Europas — från subventionskapplöpningen i Inflation Reduction Act till handelshinder som drabbar europeiska tillverkare. Men när det gäller mekanismen här är läxan universell: varje påbud med välorganiserade förespråkare får ett pris, och priset betalas av dem som inte har någon lobby. Den som kan erbjuda en enklare produkt utanför regelverket vinner de kunderna.

Lanseringsmodellen är nu till salu. Den genomsnittliga nya bilen kostar fortfarande 51 000 dollar, och den del av priset som skrivits in i regelverket är inte förhandlingsbar.