Trump, Xi och Putin möts treparts i Shenzhen
Ukraina, Baltikum och Taiwan får vänta utanför, Kreml kallar formatet för en ny Jalta och Europas säkerhetsordning skrivs igen av stormakter utan de berörda
Bilder
A painting depicting Donald Trump, Vladimir Putin and Xi Jinping is unveiled in St Petersburg, Russia. Photograph: Dmitri Lovetsky/AP
theguardian.com
The three world leaders are expected to hold a meeting on the sidelines of the Apec summit in Shenzen. Photograph: Yin Haixiang/VCG/Getty Images
theguardian.com
Winston Churchill, Franklin D Roosevelt and Joseph Stalin at the Yalta summit in 1945, where the postwar world was shaped. Photograph: Fine Art Images/Heritage Images/Getty Images
theguardian.com
Trump, Putin and Xi as matryoshkas, the traditional Russian wooden dolls. Photograph: Dmitri Lovetsky/AP
theguardian.com
Donald Trump, Xi Jinping och Vladimir Putin förväntas träffas i trekantsformat vid Apec-toppmötet i Shenzhen denna vecka – ett upplägg som Kreml eftersträvat i åratal. Gästlistan är själva budskapet: Ukraina, de östeuropeiska och baltiska staterna, Taiwan och Iran står alla utanför dörren. Volodymyr Zelenskyy varnar för att världen kan vara vid en 'Jalta 2.0'-övgonblick, rapporterar Guardian.
Jalta, i februari 1945, var åtta dagar på ett slitet tsartida semesterresort på Krim. Där delade Stalin, Roosevelt och Churchill upp en kontinent deras arméer erövrat. Roosevelt, månader från sin död, ville ha ryskt stöd för det nya FN och ryskt inträde i kriget mot Japan; i utbyte accepterade han det fullbordade faktum att sovjetiska trupper stod i Polen. Stalin undertecknade en deklaration om 'suveräna rättigheter och självstyre' för länder befriade från nazistiskt styre, och få trodde då att han avsåg att hålla löftet. Utanför Ryssland blev Jalta synonymt med förräderi, endast överträffat i vanära av München 1938.
Putins förhandlare är inte blyga om förebilden. 'Uppgiften är att skapa ett heltäckande säkerhetssystem i Europa som blir ett nytt modernt Jalta eller Potsdam', sade Rysslands förhandlingschef Vladimir Medinsky i rysk television. 'Om vi lyckas skapa ett sådant säkerhetssystem säkrar vi fred i Europa i årtionden, kanske århundraden. Det är vår huvuduppgift.' En ny säkerhetsarkitektur för Europa, utarbetad av tre huvudstäder medan de européer den gäller väntar utanför. Utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova beskriver mötet som 'en början på återvändo från glidningen in i absolut kaos till stabilisering'.
Rysslands ekonomi är sju gånger mindre än EU:s, men formatet behandlar Moskva som jämlik arkitekt av världsordningen. Både Washington och Moskva anländer med bönfallande blickar mot Peking om hjälp att ta sig ur självvalda krig. Trump spelar den entusiastiske gästen; Xi den blygsande värden, som tvekar att omfamna rollen som traditionell global stormakt. Kina redan har pressat fram kärnvapennedrustning från dagordningen. Putin siktar på att göra Shenzhen till det första i en rad möten där stormakterna organiserar en ny världsordning enligt säkerhetsinriktade principer där liberala värden spelar liten roll.
Zelenskyjs farhåga är att nästan varenda gång Putin och Trump samtalar är det Kiev som får betala priset. Att det är så beror inte på slumpen: när stormakter förhandlar utan de berörda länderna, drivs utfallet av maktförhållanden, inte av rättigheter eller löften. Småstater som förlitar sig på andras garantier har historiskt fått räkna med Jalta-utfallet, inte Molotov–Ribbentrop-skulden hos någon annan. Européer som under årtionden lät Washington bära ansvaret för sin säkerhet – och samtidigt lät sig hindras av samma Washington från att bygga egna relationer österut – står nu inför räkningen. Huruvida Shenzhen ger mer än ett stelt, protokollstyrt utbyte av uttalanden återstår att se. I Sankt Petersburg har redan en tavla avtäckts som skildrar Trump, Putin och Xi tillsammans.