Blodprov kan tidigast spåra hjärnsjukdom CTE hos levande
Elfen blodprover visade förhöjda tau-fragment men bara i sent skede, en diagnos som idag ställs först efter döden skulle kunna bli en klinisk fakta som försäkringar och ligor måste räkna med
Bilder
Preliminary study finds a clue in the quest to help diagnose CTE in the living
independent.co.uk
Forskare vid Washington University i St. Louis har presenterat en preliminär ledtråd om att ett blodprov en dag skulle kunna diagnosera kronisk traumatisk encefalopati, CTE, hos levande människor — en sjukdom som idag bara kan konstateras genom att undersöka hjärnan efter döden. I blod som sparats från elva personer som klassats med CTE var nivåerna av ett tau-fragment som kallas eMTBR-tau243 högre än hos friska människor, enligt studien som publicerades i JAMA och presenterades vid ett vetenskapligt möte i Japan.
Ledtråden kom av en händelse. Chihiro Sato, docent i neurologi vid Washington University och medförfattare till studien, använde obduktionsmaterial för att studera fragmentet som en möjlig markör för tau-klumpar vid Alzheimers sjukdom — tau stödjer normalt nervceller, men blir abnormt och trasslar ihop sig inuti cellerna. Ett prov visade höga nivåer av eMTBR-tau243 hos en patient vars journaler inte visade någon Alzheimers, bara avancerad CTE. Forskargruppen spårade därefter upp sparat blod från elva personer som klassats med sjukdomen: fragmentet var förhöjt i avancerade fall, men kunde inte på ett tillförlitligt sätt identifiera tidig CTE.
Förbehållen är uttalade. Rudolph Castellani, neuropatolog vid Northwestern University som inte deltagit i arbetet, kallade fyndet intressant men mycket preliminärt och sade att det kräver betydligt större studier för att fastställa ett verkligt samband — onormalt tau kännetecknar flera hjärnsjukdomar som överlappar hos äldre, vilket gör dess roll i en enskild sjukdom svår att isolera. Sato betonade att mycket mer forskning behövs.
En diagnos som bara kan ställas efter döden fattas aldrig av någon som hinner agera på den. Konfirmation kräver en hjärna på obduktionsbordet, men hos en levande patient kan humörsvängningar och minnesförlust tillskrivas andra sjukdomar — som ger samma symtom — och de slag som orsakade skadan hamnar aldrig i journalen. Ett mätbart blodvärde skulle omvandla ett postumt fynd till ett kliniskt faktum som patienten, ett försäkringsbolag, en pensionskassa eller en jurist kan agera på medan personen lever. Det skulle också hamna i budgetarna hos de ligor som anställer fotbollsspelare, och hos varje organisation som betalar människor för att upprepade gånger ta slag mot huvudet.
Inkrementen i ett sådant skifte är betydande. Idag bär kostnaderna för huvudskador till stor del individen själv, eftersom sjukdomen inte kan beläggas förrän efter döden — och stora idrottsorganisationer har länge haft ett ekonomiskt incitament att tackla frågan med minsta möjliga åtagande. En blodmarkör ändrar den räkenskapen: plötsligt blir skadorna mätbara, daterbara och kostnadsberäkningsbara medan kontrakten fortfarande löper.
Elva sparade prover väntar nu på att bekräftas i betydligt större studier. Tills dess är den enda säkra CTE-diagnosen den som patienten aldrig hör.