Iran anfaller amerikansk radaranläggning i Bahrain

Irans revolutionsgarde uppger att man förstört en amerikansk tidigvarningsradar i Bahrain. Anfallet presenteras som vedergällning för ett amerikanskt flyganfall mot en kommunikationstorn i Sirik med utsikt över Hormuzsundet. Det är Irans första direkta attack mot amerikansk militärinfrastruktur på flera månader, och för första gången sedan sommaren flyttas kriget utanför sundet. USA:s centralbefäl förnekar att radarn förstörts och uppger att amerikanska styrkor sköt ner två iranska drönare på väg mot Bahrain.

Revolutionsgardet beskriver anfallet som en varning till USA att "upphöra med sitt flygande ofog och sin oljesmuggling i sundet", och tillägger att flygvapenstyrkorna är "i full beredskap att möta fienden utan hänsyn" vid upprepade överträdelser. Separat skadade minor en tankbåt i sundet, vilket håller pressen på den farled som transporterar ungefär en femtedel av världens olja.

Eskaleringen kommer samtidigt som den diplomatiska spåret rasar samman i Washington. Donald Trump uppger i en rad intervjuer att han endast anfaller Iran om det behövs, och hävdar att golfstaterna, däribland Saudiarabien, uppmanat honom att avstå från planerade storskaliga anfall. Han säger också att han bett vicepresident JD Vance överge förhandlingarna om en ny överenskommelse med Iran och i stället fokusera på korruption i demokratiskt styrda städer och delstater. Vance har setts av iranierna som den mest förtroendeväckande figuren i Trumps närhet; Teheran nyligen avslog hans begäran om ett personligt möte med iranska förhandlare. Vance har dessutom varit framträdande bland de republikaner som menar att kriget orsakade partiens förluster i mellanvalen. Trump sade sig vara besviken på den amerikanska allmänheten och kallade högre dieselpriser ett litet pris för att hindra Iran från att skaffa kärnvapen.

Inuti Iran visar den institutionella barriären mot kärnvapen sprickor. Expertförsamlingen — de 88 prästerna som utser översteledaren — blev första styrande organ att kräva en översyn av Irans försvarsdoktrin, ett steg som kan öppna för religiöst tillstånd att utveckla en bomb. I ett uttalande på torsdagen kräver församlingen en översyn av Irans medlemskap i icke-spridningsavtalet, vilket kallas en "oundviklig nödvändighet" och ett "allmänhetens och nationens krav". Irans förbud mot kärnvapen vilar på en fatwa utfärdad av den avlidne översteledaren Ali Khamenei.

Den europeiska opinionen hårdnar i takt med att kriget vidgas. En YouGov-undersökning för Council for Arab-British Understanding visar att 65 procent av den brittiska allmänheten motsätter sig att USA återupptar kriget, mot 14 procent som stödjer det, och 54 procent motsätter sig att brittiska baser används för amerikanska anfall mot Iran. Motståndet bland Labour-väljare från 2024 ligger på 79 procent. Undersökningen publiceras samma vecka som två iranier dömdes i brittisk domstol för spioneri och planering av attacker mot journalister — en dom iranska ambassaden avfärdar som politiskt motiverad.

Krigets nästa fas avgörs kanske mindre av antalet avfyrade robotar än av vilken hänsyn som ger vika först: den amerikanska allmänhetens tålamod med dieselpriserna, eller en fyrtio år gammal fatwa. Ur europeiskt perspektiv är det dyrt att än en gång dras in i en konflikt där Washington sätter agendan och Europa betalar notan — i bränslepriser, risker för sjöfarten i Hormuz och i förlorad diplomati.