Majoritet i Nordirland vill ha Storbritannien tillbaka i EU tio år efter brexitfolkomröstningen

Bilder

×

Andy Burnham will travel to Brussell next week for a UK-EU summit (PA) (PA Wire) PA Wire

It has been a decade since the UK decided to leave the EU following a referendum (PA) independent.co.uk

standard.co.uk

standard.co.uk

‹ ›

Tio år efter folkomröstningen om brexit vill 52 procent av väljarna i Nordirland att Storbritannien ska återinta Europeiska unionen. 38 procent är emot. Siffrorna kommer från Queen's University Belfasts sextonde undersökning i serien "Testing the Temperature", genomförd av opinionsfirman LucidTalk mellan 23 och 26 oktober på ett viktat urval av 1 050 väljare.

Uppgörelsen som skapades för att hantera regionens utträde håller på att nötas ner. Fyrtiofem procent anser att Windsorramverket "över lag är en bra sak för Nordirland" — sämsta siffran sedan juni 2021 — och endast 44 procent ser det som en fungerande mekanism för att hantera brexitens konsekvenser, ned från 60 procent i februari 2024. Sixtiotre procent säger att brexit har orsakat betydligt mer uppstudé än de räknade med 2016. Fyrtionio procent bedömer nu effekten på den politiska stabiliteten som negativ snarare än positiv.

Viljan att återuppta diskussionen om relationen till EU är bred, även om kunskaperna är bristfälliga. Sju av tio ser behov av en "seriös dialog" om Storbritanniens långsiktiga plats i unionen; 69 procent anser att allmänheten saknar tillräcklig information för ett vederhäftigt samtal; 16 procent tror att politiker kan föra en sådan. Stöd för återinträde på vanliga medlemsvillkor ligger på 88 procent bland SDLP-väljare, 86 procent bland Sinn Féin-väljare och 83 procent bland Alliance-väljare, mot 92 procent motstånd bland TUV-väljare och 84 procent bland DUP-väljare.

Den väg som nu tas går via toppmöten snarare än omröstningar. premiärminister Andy Burnham reser nästa vecka till Bryssel för att skriva under avtal om livsmedel och energi, och säger att en "win-win"-överenskommelse kan nås som ligger närmare det brexit som lovades för tio år sedan. Drygt tre fjärdedelar av tillfrågade skulle välkomna en överenskommelse som underlättar kontroller av varor från Storbritannien till Nordirland.

Unionismen kämpar samtidigt på kulturmark snarare än handelsmark. DUP-ledaren Gavin Robinson, som står under press att dra partiet ur Stormont efter tvisten om Drumcree-upptåget, varnade medlemmarna för att en återgång till direktstyre skulle innebära att en "radikal woke-agenda tvingas" på regionen — med hänvisning till Westminsters införande av "Europas mest liberala abortlagstiftning" under ett tidigare sammanbrott, utan att en enda ledamot röstade för den. Carla Lockhart har avgått ur partiet, DUP har stoppat gemensamma framträdanden mellan Emma Little-Pengelly och Michelle O'Neill, och båda ministrarna avstängt från att delta i högtidligheter i Belfasts rådhus. Regeringen har ännu inte enats om en budget; ministrarna skyller på otillräcklig finansiering från London.

"Väljarna i Nordirland hälsar i allmänhet utsikten till ett närmare brittiskt förhållande till EU välkomnet", sade professor David Phinnemore, och noterade hur få tror att politiker kan diskutera alternativen på ett kunnigt sätt. Femtiotvå procent av regionens väljare stöder nu återinträde på vanliga medlemsvillkor. Sexton procent förväntar sig att diskussionen förs på det sättet.