USA satsar närmare fem miljoner dollar på ibogain, ett psykedeliskt preparat som fortfarande är förbjudet i landet
Kennedy lovar rekordsnabb godkännandeprocess via privata aktörer, FDA:s egen granskningschef varnar för allvarliga säkerhetsfrågor
Bilder
zerohedge.com
zerohedge.com
USA:s hälsodepartement satsar upp till 4,9 miljoner dollar på ibogain, ett psykedeliskt ämne som fortfarande är förbjudet i landet. Det meddelade hälsoministern Robert F. Kennedy Jr den 12 november. Pengarna kanaliseras via forskningsmyndigheten ARPA-H och ska finansiera regelverk och tillverkning inför kliniska prövningar som ännu inte påbörjats — prövningar som ska undersöka om ibogain kan behandla posttraumatisk stress och andra psykiska sjukdomar. Mark Cubans läkemedelsföretag Cost Plus Drug Company ska lägga grunden för en inhemskt tillverkad produkt med en enda verksam molekyl.
Arrangemanget går genom privata bolag i varje led. Beond Inc., som har behandlat patienter med ibogain i Mexiko — där ämnet inte är förbjudet — ska överlämna sin behandlingsdata till staten. Det ska enligt Kennedy dramatiskt påskynda processen: "Vi kommer att få, tror jag, en rekordartad snabb läkemedelsgodkännande."
Grundarbetet på reglersidan inleddes månader före tillkännagivandet. Donald Trump skrev i april under ett dekret som beordrade myndigheter att öppna tillgången till ibogain och andra läkemedel för människor med psykisk ohälsa. Därefter meddelade läkemedelsmyndigheten FDA att den skulle påskynda granskningen av tre psykedeliska preparat och tillåta en klinisk studie av ett ibogainderivat, och i oktober öppnade myndigheten för allmänna synpunkter och data inför forskningen, bland annat om dosval. Forskningsinstitutet NIMH har lovat upp till 20 miljoner dollar till studier av snabbverkande psykedeliska preparat som ketamin, och enligt Kennedy kommer ytterligare statspengar för att pröva ibogain mot beroende att tillkännages innan årets slut.
Det är värt att notera hur processen ser ut: en stat som först förbjuder ett ämne, sedan betalar dyrt för att omringa det med byråkrati, och till slut hyr in privata aktörer för att leverera det underlag som myndigheterna själva skulle kunna ha framtagit. Kostnaden för förbudet och kostnaden för uppluckringen betalas av samma skattebetalare. FDA:s egen granskningschef är dock mer återhållsam. "När det gäller ibogain finns det viktiga vetenskapliga frågor liksom allvarliga säkerhetsproblem", sade Michael Davis, chef för myndighetens centrum för läkemedelsutvärdering. "Vi efterfrågar data av hög kvalitet som kan vägleda den kliniska forskningen, med patientsäkerheten i första rummet."
Kennedy, som är chef över myndigheten, har själv satt måttstocken: forskarna måste visa om ibogain hjälper patienterna, identifiera vilka som kan dra nytta av det, avgöra om nyttan rättfärdigar riskerna och undersöka hur länge en eventuell förbättring varar. "Vi ska bedöma detta arbete utifrån bevisens kvalitet", sade han.
Finansieringen omfattar fem år och förnyas inte om vissa milstolpar inte nås — ett villkor som är förnuftigt, men som samtidigt avslöjar att ingen vet om satsningen bär frukt. Veteransminister Doug Collins stod vid Kennedys sida vid presentationen, och ARPA-H-rådgivaren Al Bugazia kallade rapporterna om lyckade ibogainbehandlingar "för lovande för att ignorera" och lovade resultat "på år, inte årtionden".
Läkemedlet som staten nu betalar för att utveckla är alltså fortfarande förbjudet i USA. Det är en passande sammanfattning av hur statlig sjukvårdspolitik fungerar: först skapar man ett förbud, sedan skapar man en byråkrati för att ta sig ur det — och fakturerar båda delarna.