Anders Holmestig and Cathrine Holgersson: Energimarknadsinspektionen konstaterar att elnätsbolagen överkompenserats, men föreslår ändå att de får behålla pengarna

Energimarknadsinspektionen konstaterade i sin egen granskning att den gamla värderingsmetoden för Sveriges elnät överkompenserade nätbolagen. Myndighetens förslag till ny intäktsram låter ändå de uppblåsta värdena stå kvar för redan byggda nät — ett förslag som enligt Anders Holmestigs och Cathrine Holgerssons beräkningar skänker bolagen omkring 120 miljarder kronor för mycket fram till 2050.

Holmestig, som leder Fastighetsägarna Sverige, och Holgersson, som leder Sveriges Allmännytta, driver tesen i Expressen som svar på nätindustrins varningar om att hårdare reglering hotar investeringarna. Regulatorns egna siffror visar att hushållens nätförmåner stigit 115 procent sedan 2005, och att sektorns vinstmarginaler låg på 16 till 23 procent mellan 2020 och 2024 — år då bolagens faktiska avkastning översteg den kalkylränta som satts för dem. Nättillgångarna värderades till stor del efter vad motsvarande anläggningar skulle kosta att bygga i dag, inte vad de faktiskt kostade. Myndigheten vill nu värdera nya anläggningar till faktiskt anskaffningsvärde, och Konkurrensverket har varnat för att nuvarande regler ger utrymme för oförsvarbara nätaggiverier. Författarna kräver att nya värderingsprincipen också tillämpas på befintliga nät, i stället för att brister i kalkylräntan används som skäl för att bevara den etablerade överkompensationen.

Åsa Pettersson, vd för branschorganisationen Energiföretagen, varnar för att den nya regleringen kan äventyra investeringarna. Holmestag och Holgersson svarar att avgifterna redan höjts, med deras ord, "nästan till absurditet". Både nätbolagen och kundsidan har avvisat myndighetens förslag, var och en av sina egna skäl.

En andra överavkastning ackumuleras en trappa upp i systemet. Prisskillnaderna mellan Sveriges fyra prisområden — produktionsöverskott i norr, brist i söder — innebär att Svenska kraftnät räknar med åtminstone 5 miljarder kronor mer i flaskhalsintäkter än ett normalt år skulle ge, och 30 miljarder kronor eller mer förutses för hela året. Hittills har sådana intäkter öronmärkts för att förstärka stamnätet; bolaget utreder nu om reglerna tillåter återbetalning till de elanvändare som drabbats hårdast av höstens priser, och ska senast 29 januari redovisa för regeringen hur prisområdesgränserna kan ritas om.

Energimarknadsinspektionens egen granskning slog fast att den gamla värderingsmetoden betalade nätbolagen för mycket. Myndighetens förslag är att bolagen får behålla pengarna.