Media

Bilbrand anläggs mot Nius-chefredaktören Julian Reichelt i Berlin

Polisen bekräftar mordbrand men känner ingen gärningsman eller motiv, Reichelt kallar det ett försök skrämma nya fria medier, nu visar sig om pressfriheten i Tyskland är en princip eller en medlemsklubb

Bilder

Von Louisa Thönig, Online-Redakteurin13.11.2026, 10:17 Uhr Von Louisa Thönig, Online-Redakteurin13.11.2026, 10:17 Uhr abendblatt.de
Das Auto von „Nius“-Chefredakteur Julian Reichelt steht ausgebrannt am Straßenrand in Berlin-Charlottenburg.© Sven Kaeuler/dpa | Sven Kaeuler Das Auto von „Nius“-Chefredakteur Julian Reichelt steht ausgebrannt am Straßenrand in Berlin-Charlottenburg.© Sven Kaeuler/dpa | Sven Kaeuler abendblatt.de

Någon satte eld på bilen till Julian Reichelt, chefredaktör för den tyska nyhetssajten Nius, under natten i Berlin-Charlottenburg, bekräftar polisen. Enligt sajten uppstod branden omkring klockan tre; en förbipasserande larmade strax efter klockan två och brandkåren släckte elden. En brandman skadades lätt efter att uppgivet ha blivit påkörd av ett fordon under insatsen. Polisen bekräftar mordbrand men uppger ingen gärningsman och inget motiv.

Reichelt tog upp händelsen på fredagsmorgonen och kallade branden ett riktat angrepp och "ett försök att skrämma nya fria medier som reser sig mot denna vänsterextremism". Han menade att någon sannolikt först hade spanat efter vilken bil som var hans. Nius publicerade fotografier av den utbrända bilen.

Reichelt är den tyska medieetablissemangets mest framträdande avhoppare — avsatt från tabloiden Bild och nu utgivare av en tidning som hans före detta kollegor vägrar kalla journalistik. Han har varit föremål för hundratals artiklar i tyska redaktioner.

Det är värt att notera hur incitamenten fungerar här. Reichelt byggde sin karriär inom systemet, föll offer för det och lever nu av att kritisera det. Etablissemangets redaktioner har i årtionden tjänat pengar på att skriva om honom — först som Bild-chef, sedan som fall, nu som fiende. En bränd chefredaktörsbil i huvudstaden ställer frågan på sin spets: är pressfriheten i Tyskland en princip eller en medlemsklubb? De redaktioner som skrev hundratals artiklar om hans uttalanden visar nu om de kallar angreppet vid dess rätta namn, eller om solidariteten gäller endast dem som håller linjen.

Historien ger visst stöd för misstankarna. När svenska eller tyska journalister utsätts för hot samlas branschen till enighet och appeller. Men hoten fördelas orättvist: de som utmanar mediekonsensus får sällan samma skyddsmurar. Det är ingen slump att det är just Reichelt — och inte någon etablerad namnkunnig chefredaktör — vars bil brinner, och att det ännu inte finns någon gärningsman eller motiv. Ingen har gripits i skrivande stund.