Nationella provet i svenska läcker på TikTok innan proven är klara
Anonymt konto publicerar samtliga sju möjliga texter för muntlig presentation i åk nio, Skolverket utreder och elever bekräftar i kommentarerna att de fick exakt dessa texter, DN rapporterade redan i mars om ett läckt avslutat prov och testledningen varnade då att läcka före provtillfället vore allvarligare, statens digitaliseringskrav i klassrummet möter nu sin egen mätapparat och tiotusentals visningar sedan torsdagen kan göra årets jämförelsegrund för skolstatistik och kommunala bidrag värdelös
Bilder
dn.se
Ett anonymt Tiktokkonto hävdar att det har publicerat det nationella provet i svenska innan provet genomförts helt, rapporterar Dagens Nyheter. Kontot har lagt ut vad det uppger är samtliga sju möjliga texter för den muntliga delen av provet i årskurs nio, tillsammans med de frågor eleverna kan få. Inläggen har setts tiotusentals gånger sedan torsdagen.
Skolverket bekräftar att myndigheten känner till materialet. "Vi har fått information om det och tittar på det just nu", sade myndighetens presstjänst till DN, utan att varken bekräfta eller förneka läckan. I kommentarsfältet under flera inlägg skriver användare att de stött på exakt de texter som visas — en skriver att inlägget "räddade hela mitt betyg". Det aktuella fallet gäller ett prov som ännu inte genomförts helt; provet i svenska för årskurs nio består av tre delar, och läckan rör den första, den muntliga redovisningen.
DN rapporterade i mars om ett avslutat prov i svenska som hade läckt på sociala medier. Då sade Jessica Jarhall, enhetschef för de nationella proven, att en förhandsläcka skulle vara allvarligare: eleverna skulle kunna känna till uppgifterna i förväg, och resultaten skulle då inte kunna användas.
Skolverkets säkerhetsarkitektur byggdes för papper och tystnadsplikt. Varje elev bär nu en scanner i fickan, med en inbyggd distributionskanal, och plattformen belönar den som läcker först. Håller läckan är årets nationella jämförelse — underlaget för betygsstatistik, skolrankningar och debatter om kommunala resurser — värdelös. Staten som krävde digitaliseringen av klassrummen får nu se vad digitaliseringen gör med dess eget mätinstrument.
Det är värt att notera incitamenten. Skolverket har inget ekonomiskt ansvar för konsekvenserna av en läcka — kostnaden bärs av skolor, lärare och elever vars betyg ifrågasätts. Myndigheten har därför svag drivkraft att bygga ett provsystem som tål en värld där varje provsedel kan spridas till tiotusentals personer på minuter. En privat aktör som levererade mätvärden av samma kvalitet skulle ha förlorat sina kunder för längesedan. Staten kan däremot fortsätta mäta med trasiga instrument och låta efterföljande utredningar förklara varför statistiken ändå är användbar.
Frågan är också vad läckorna säger om provens roll. Nationella prov infördes som ett verktyg för att kunna jämföra skolor och motverka lokala betygsinflation. När proven läcker blir de i stället en källa till orättvisa mellan dem som ser materialet i förväg och dem som inte gör det — precis den skillnad provsystemet skulle motverka. Det borde vara dags för Skolverket att överväga om provformerna, med roterande uppgifter och kortare exponeringstider, kan anpassas till verkligheten. Tills dess är risken att varje provrunda ger ytterligare ett bevis på att myndighetens mätinstrument inte längre mäter vad det utger sig mäta.