Brittiska ministrar vill snabbt inskränka tystlåtelseavtal efter Walliams-uppgifter

Storbritanniens regering letar efter snabba vägar att inskränka användningen av sekretessavtal, så kallade NDA, sedan anklagelser mot tv-profilen David Walliams åter väckt frågan om hur underhållningsbranschen tystar dem som vågar klaga. Det rapporterar Guardian.

En granskning av Guardian och ITV News hävdar att Walliams, en av Storbritanniens mest kända tv-personligheter och en av landets mest sålda barnboksförfattare, utnyttjat sin makt och ställning för att jaga unga kvinnor sexuellt. Walliams förnekar alla anklagelser. Enligt uppgifter i medierna ska en arbetsgivare ha använt ett sekretessavtal för att tysta åtminstone en kvinna med koppling till honom.

Den brittiska lagen om anställningsrättigheter förbjuder redan sekretessavtal som hindrar anställda från att berätta om möjliga kränkningar eller diskriminering. Men skyddet stannar vid ordet "anställd" — och i tv- och filmb industrin arbetar en stor andel frilansare och inhyserad personal som faller utanför lagen. En nyligen genomförd remissfråga har undersökt en utvidgning av skyddet, och ministrarna vill nu driva på processen. En tjänsteman uppger att regeringen "i hög grad söker områden där vi snabbt kan ändra regler utan ny lagstiftning, om det finns kryphål". En annan möjlig ändring skulle tillåta personer som skrivit under sekretessavtal att tala om broar inte bara med polis och tillsynsmyndigheter, som dagens lag tillåter, utan med vem som helst, inklusive medier.

Kulturminister Lisa Nandy sade i underhuset att sekretessavtalen är "centrala" för problemet med den påtvingade tystnaden och att hon arbetar med kollegor på justitiedepartementet. Nästa vecka samlar hon branschrepresentanter från tv, film, bokförlag och idrott till ett möte.

Att förändringarna nu kommer har dock inget med Walliams att göra i grunden. Activisterna har drivit frågan länge. Zelda Perkins, förutvarande assistent åt Harvey Weinstein, bröt sitt eget sekretessavtal och har i flera år krävt ett bredare skydd. Och på måndagen dömdes Russell Brand till fängelse för våldtäkt och sexuellt övergrepp.

Perkins sade att en utvidgning av skyddet till alla, inte bara anställda, är "helt avgörande" — en formulering som råkar erkänna hur stor del av branschen som dagens lag aldrig nådde.

Det säger något väsentligt om hur branschen fungerar: regelskyddet byggdes för en arbetsmarknad som länge upphört att existera. Den som anlitar frilansare på löpande band gör det inte av misstag — styckjobbsformen är ett medvetet val som sänker kostnader, minskar ansvar och, som det nu visar sig, lämnar missförhållanden utan tillsyn. När regeringen nu letar efter "kryphål" som kan täppas till utan lagstiftning är det ett erkännande av att problemet inte var okänt, bara obekvämt. Frågan är hur länge det hade förblivit obekvämt utan att välkända namn drabbades av allmänhetens uppmärksamhet.