Sheriffbiträde avskedas för falskt Facebook-konto med AI-bilder mot arresterad mor, egen utredning pekade ut Charles Mills i Cherokee County
Kamerorna från Flock spårade familjens rörelser
Bilder
Georgia deputy fired after harassing mom with fake Facebook page
foxnews.com
Security footage of Charles Mills speaking to Natasha Lopez on her porch.
foxnews.com
Indoor security footage shows Natasha Lopez's home as she was arrested.
foxnews.com
Former Cherokee County Sheriff's Corporal Charles Mills testifies in court.
foxnews.com
En korpral vid sheriffkontoret i Cherokee County, Georgia, har avskedats efter att kontorets egen utredning funnit honom ansvarig för en falsk Facebooksida riktad mot en kvinna han själv hade gripit. Sidan innehöll AI-genererade bilder och känsliga uppgifter om hennes barn. Sheriffkontoret bekräftar att den tidigare korpralen Charles Mills låg bakom sidan, som riktade sig mot Natasha Lopez.
Spåret till Lopezes hem började, enligt hennes egen berättelse, med kameror som skannar registreringsskyltar. Mills utredde hennes vuxne son, misstänkt för att ha flytt från polis på motorcykel natten innan. Lopez uppger att Mills använde Flocks automatiska registreringsskannrar för att följa sonens flickväns rörelser på väg till huset, och knytade sonen till motorcykeln genom en skyltbild tagen omkring sex timmar tidigare på en annan plats – en bild som enligt henne inte visade någon förare. När Lopez kom hem från en trampolinpark med sina yngre barn stod poliserna redan där. Efter att sonen förts bort beordrade Mills alla att lämna huset; Lopez säger att hon frågade om han hade ett rannsakningsbeslut och greps några minuter senare, medan hennes barn såg på.
Facebooksidan följde på gripandet. Lopez uppger att den innehöll AI-genererade bilder avsedda att förödmjuka henne, tillsammans med handlingar som rörde hennes barn. Sheriffkontoret bestrider hennes skildring av själva gripandet och av hur hennes klagomål hanterades – vilket i sig är värt att notera: institutionen granskar alltså sina egna och finner fel på den enskilde tjänstemannen, men inte på det egna förfarandet. Det den bekräftar är att Mills låg bakom sidans innehåll.
Flocks kameror registrerar varje passerande fordon med plats och tidpunkt, och polisen kan söka i registren för att se var ett fordon uppträtt; flera observationer över ett område kan rekonstruera en människos rörelser. Lopez tror att just sådana sökningar ledde Mills till hennes hem. Detta är övervakningsteknikens logik när den hamnar i fel händer: systemet byggdes för att lösa brott, men det ger också varje tjänsteman möjlighet att kartlägga privatpersoners liv utan någon synlig prövning. I Sverige diskuteras liknande system – automatiska registreringsskannrar och utökad kameraövervakning – ofta som oskyldiga brottsbekämpningsverktyg, medan frågan om vem som bevakar bevakarna sällan får något svar. En stat som samlar massor av rörelsedata om medborgarna skapar ett incitament och ett redskap för missbruk i samma tag; att missbruket här upptäcktes av myndigheten själv säger mindre om systemets trygghet än om hur svårt det annars är att avslöja.
En skyddsordning har meddelats, och Lopezes mål är fortfarande olöst.