Arbetslöshetssökanden i USA på lägsta nivå sedan 1969, fyrväckesgenomsnittet 195 250 ligger under 2019 års bästa vecka, men realinkomsterna sjunker och 57 procent av Michigan-respondenterna upplever att levnadsstandarden urholkas

Bilder

zerohedge.com

US jobless claims tick up to 200,000 but remain low by historic standards independent.co.uk

Nya ansökningar om arbetslöshetsersättning i USA steg till 200 000 förra veckan, mot ett väntat snitt på 195 000. Men det är inte nivån som väcker uppmärksamhet — det är fyra veckors genomsnitt på 195 250, den lägsta siffran sedan 1969. Ansökningarna är den vedertagna mätaren för uppsägningar, och uppsägningar är alltså ovanligare än när Richard Nixon tillträdde sin första mandatperiod. Andelen anställda som tar emot ersättning sjönk från 1,3 till 1,1 procent, och antalet pågående ansökningar ligger omkring 250 000 under förra årets nivå.

Även den andra sidan i huvudboken har stannat av. Rekryteringstakten har frusit vid 3,4 procent, ungefär 5,4 miljoner nyanställningar per månad, samtidigt som antalet lediga jobb steg till 7,52 miljoner i september. Uppsägningsfrekvensen föll till 1,0 procent med 1,6 miljoner uppsagda. ADP:s veckoserie pekar på omkring 80 000 privata jobb per månad. Arbetsgivare har i snitt skapat 86 000 jobb per månad i år — blygsamt i historiskt ljus, men en uppgång från 9 700 under 2025, då höga räntor och oförutsägbar handelspolitik avskräckte rekrytering. Oktoberlönerapporten slog alla prognoser: 165 000 nya jobb mot en konsensus på 70 000, och revideringar lyfte tremånadersgenomsnittet till 137 000.

Tillsammans målar siffrorna upp en marknad i stillastående: uppsägningar så sällsynta som 1969, rekrytering frusen vid 3,4 procent och 7,52 miljoner vakanser. Hur arbetarna upplever läget är en annan fråga. Michigans förlöpande novembermätning steg tre poäng till 51,0 — några få poäng över den lägsta noteringen i undersökningens sjuttioåriga historia. Timlönerna steg 3,12 procent på årsbasis mot en konsumentprisindex på 3,7 procent; i reala termer sjunker lönerna. Underutnyttjandet (U6) steg 0,3 poäng till 7,9 procent, vilket Goldman Sachs till största delen förklarar med 171 000 fler människor som vill arbeta men gett upp att söka jobb.

Här finns en läxa om hur statistik och politik samspelar. Federal Reserve styrs av rubriksiffrorna, och rubriksiffrorna ser starka ut: rekordslagande sysselsättning, fortsatt het inflation — och Goldman Sachs räknar nu med räntehöjningar. Centralbanken har incitament att läsa arbetsmarknaden som en framgångshistoria, medan hushållens verkliga ekonomi, som Michiganundersökningen fångar, säger något annat. 57 procent av svararna uppger att deras levnadsstandard eroderar.

Det är en påminnelse som även gäller svenska förhållanden: när institutioner både producerar statistiken och agerar på den tenderar de positiva delarna att lyftas fram och kostnaderna att hamna i fotnoter. En arbetsmarknad där ingen sägs upp men ingen heller vågar rekrytera, och där reallönerna krymper, är ingen succé — oavsett vad rubrikerna visar. Jämför den bästa veckan 2019: 196 000 ansökningar. De senaste fyra veckornas genomsnitt: 195 250. Siffrorna är desamma som före pandemin; känslan hos människorna är det inte.