Indiens telekommunikationsmyndighet blockerade 129 spelwebbplatser på grundval av förfalskade domstolsbeslut

Indiens telekommunikationsdepartement har i år beordrat blockeringen av 129 spelsajter med hänvisning till två domstolsbeslut som aldrig har existerat. Det rapporterar Reuters. De påstådda besluten, tillskrivna domstolarna i Rajasthan och Allahabad, finns inte i någon av domstolarnas register. Båda domstolarna har nu förklarat dem förfalskade.

Det beslut som bifogades blockeringen den 2 september bar Allahabad-domstolens logotyp, sigill och en QR-kod, samt namnet på en sittande domare, Garima Prashad. QR-koden ledde till en sida som endast visade ett ärendenummer. Dokumentet hade nått departementet den 22 augusti från en man som utgav sig för att vara advokat Kartikey Pandey. Det andra beslutet, tillskrivet domstolen i Rajasthan, hade kommit via e-post i juli, undertecknat av en Aryan Chaudhary som beskrevs som advokat; ett mejl till adressen returnerade beskedet att mottagaren inte fanns.

Departementet agerade ändå. Det utfärdade blockeringar den 21 juli och 2 september med de påstådda besluten bifogade, och publicerade direktiven på sin webbplats. Domstolen i Rajestans registrator har sedan sagt att beslutet "framstår som förfalskat" och inte finns på domstolens server. Domstolen i Allahabad anmälde ärendet till polisen den 6 november, och polisdokument som Reuters har tagit del av visar att domarens kansli bekräftat att inget sådant beslut någonsin har meddelats. En förundersökning om förfalskning och bedrägeri pågår.

En andra svit av förfalskningar har dessutom kommit till ljuset, denna gång i statens eget namn. Delhipolisens brottsavdelning registrerade i lördags en anmälan gällande falska borttagningskrav som skickats till plattformen X i telekommunikationsdepartementets namn. De förfalskade kraven syftade till att blockera konton tillhörande Internet Freedom Foundation och Software Freedom Law Centre, två organisationer för digitala rättigheter. X uppgav för domstolen i Delhi på fredagen att en intern utredning visat att kraven skickats av en bedragare. Anmälan namnger inga misstänkta; den registrerades mot okända gärningspersoner enligt bestämmelser om förfalskning och utgivning av sig för tjänsteman, samt datarelaterade brott enligt it-lagen.

Här finns en läxa som räcker långt bortom Indiens gränser. Mellan den första förfalskningen i juli och polisanmälan i november krävde blockeringssystemet ingen annan kontroll än handlingarna i sig. Ett mejl från en advokat vars adress senare visade sig vara ogiltig räckte för att ta bort 129 webbplatser från det indiska internet. X, som fick förfalskade krav i ett departements namn, utredde och avslöjade bedragaren. Departementet, som fick förfalskade beslut i två domstolars namn, blockerade 129 sajter. Skillnaden är talande: den privata aktören, som själv bär kostnaden för sina misstag, kontrollerade. Den statliga myndigheten, som aldrig behöver svara för konsekvenserna, gjorde det inte.

Det är ett mönster som är värt att notera även ur svenskt perspektiv. När myndigheter kan begränsa publicering och tillträde till information på grundval av en handling som ingen har verifierat, är det inte en teknisk brist utan en strukturell sådan. Ingen inom departementet förlorade något på att blockera först och kontrollera aldrig. Telekommunikationsdepartementet har inte svarat på Reuters frågor. När Scroll kontrollerade fanns fortfarande bara septemberdirektivet kvar på webbplatsen — bifogat ett beslut som domarens kansli bekräftar aldrig har meddelats.