Forskare i London bygger datormodell som förutspår vilka prostatacancrar som blir farliga

Ett projekt på 1,4 miljoner pund under ledning av King's College London inleds den 10 december med ett enda mål: att bygga en datormodell som kan avgöra, redan vid diagnos, vilka prostatacancrar som blir dödliga och vilka som ligger orkeslöst i decennier. Initiativet Reimagine syftar till att bespara tiotusentals män varje år onödiga biopsier, operationer och strålbehandlingar.

Problemet det ska lösa är inte nytt. Enligt Prostate Cancer UK kan befintliga diagnostiska tester inte förutsäga hur en mans prostatacancer kommer att utvecklas — och konsekvenserna går i båda riktningarna. Män med ofarliga tumörer genomgår behandlingar som ger inkontinens eller erektionsproblem, medan aggressiva cancrar hos vissa män ibland förbises helt. "En av de största återkommande utmaningarna med prostatacancer är att vi fortfarande inte kan förutsäga tillförlitligt vilka cancerväxter som blir livshotande och vilka som är lågrisk", säger professor Mieke Van Hemelrijck vid King's College London, som leder projektet.

Reimagine ska utvärdera medicinsk information från över 1 000 diagnosticerade patienter och koppla den till journaler inom brittiska hälsovårdsmyndigheten NHS för att kartlägga hur sjukdomen faktiskt utvecklades över tid. Specialister ska jämföra prover från långsamt växande tumörer med aggressiva sådana, i jakt på särskiljande egenskaper — en digital modell som förutsäger cancerns beteende flera år framåt. University College London, Imperial College London och Radboud University deltar.

Finansieringsstrukturen förtjänar uppmärksamhet. Pengarna kommer från Prostate Cancer UK och John Black Charitable Foundation — välgörenhet alltså, inte hälsovårdssektorn och inte den industri som fakturerar operationerna. Varje undveken biopsi och varje inställd operation är förlorade intäkter någon annanstans i systemet. De som bygger verktyget har inget eget intresse av behandlingsvolymer, vilket möjligen förklarar varför det över huvud taget är de som bygger det. Dr Matthew Hobbs, forskningschef på Prostate Cancer UK, beskriver situationen klarspråk: tiotusentals män får diagnosen varje år och för många av dem följer "en enorm osäkerhet".

Alternativet till förutsägelse fungerar redan när det görs ordentligt. Barry O'Carroll, 54 år från Cheshire, fick diagnosen prostatacancer av okänd aggressivitet och placerades under aktiv övervakning. "Det kändes som en tickande bomb", sade han. Nio månader senare började cancern växa — och eftersom han övervakades upptäcktes den snabbt och togs bort. Han är nu cancerfri och ångrar ingenting, men menar att vetskapen om cancerns aggressivitet från början skulle ha gjort prövningen lättare.

Det finns en bredare poäng här. När finansieringen kommer från intressenter som inte tjänar pengar på behandlingar uppstår ett incitament att faktiskt minska vården som inte behövs — en dynamik som är sällsynt inom offentligt finansierad sjukvård, där expansionsrätt och budgetar vokar med varje diagnos. I Sverige, där regionerna både diagnostiserar och behandlar inom samma organisation, finns ingen motsvarande åtskillnad. Reimagine når inte kliniker på flera år. Till dess kommer tiotusentals män varje år att fortsätta fatta oåterkalleliga behandlingsbeslut utifrån tester som deras egna läkare medger inte kan besvara frågan.