Sverige

Specialutbildningsavtal på svenska ställer krav på privatliv

Utländska trainees som arbetar på svenska gårdar får inte ha romantiska relationer eller barn, en dubbel arbetsmarknad uppstår trots att villkoren är lägre än för vanliga anställda

Bilder

Katarina Wolf är ordförande för LRF Ungdomen och driver en gård i Hägerstad utanför Rimforsa tillsammans med sina bröder. Katarina Wolf är ordförande för LRF Ungdomen och driver en gård i Hägerstad utanför Rimforsa tillsammans med sina bröder. corren.se
corren.se

Ungdomsarbetskraft som rekryteras till svenska lantbruk genom särskilda praktikavtal får inte ha kärleksrelationer eller skaffa barn under tiden de arbetar där. Katarina Wolf, ordförande i LRF Ungdomen och en framträdande profil i Östergötlands LRF, driver ett lantbruk i Hägerstad utanför Rimforsa tillsammans med sina bröder — och är en av de arbetsgivare som tagit emot praktikanter enligt avtalen, uppger Aftonbladet.

Kanalen drivs av Jordbrukare-ungdomens förbund, JUF, som rekryterar praktikanter från andra länder och placerar dem på svenska gårdar för att mjölka kor och köra traktor. Flera av praktikanterna har högskoleexamen i jordbruksvetenskap. Aftonbladet har tidigare redovisat att de utländska arbetarna enligt avtalen kan lägga tiotals timmar övertid per månad.

Villkoren sträcker sig förbi arbetsdagen. Vid rekryteringen ställs krav på arbetarnas privata liv: inga kärleksförhållanden, inga barn. Ersättningen är väsentligt lägre än vad svenska arbetstagare får — trots att praktikanterna enligt egna uppgifter ofta utför samma arbete som reguljärt anställda personal.

Den ordinarie vägen för arbetskraft från länder utanför EU går via en inkomsttröskel: den som kommer till Sverige för att arbeta behöver i regel tjäna minst 34 470 kronor i månaden. De särskilda avtalen följer egna regler. Två arbetsmarknader existerar nu sida vid sida på svenska gårdar — en där staten sätter ett golv för vad en utländsk arbetare måste tjäna, och en där lönen är betydligt lägre och villkoren sträcker sig in i arbetarnas familjeplanering.

Det är värt att notera vem som bär kostnaderna här. När en privat branschorganisation arrangerar arbetskraftsimport utan statligt skyddsnät krävs hårdare villkor — arbetsgivaren betalar själv och har inga skattefinansierade buffertar att falla tillbaka på. Men staten är ingen åskådare i sammanhanget. Migrationsverkets inkomsttröskel och de särskilda avtalen är två sidor av samma statligt reglerade system, där undantagen skapar en parallellmarknad. Utan de statliga dragningsfaktorerna och undantagsreglerna skulle lantbrukarna tvingas konkurrera med lön och villkor som svenska arbetstagare faktiskt accepterar — eller mekanisera och omstrukturera. Nu subventioneras i stället en struktur där arbetskraften hålls billig och villkorlig.

LRF har i flera år hävdat att svenskt jordbruk behöver utländsk arbetskraft och inte kan bemanna sig med inhemska arbetare. I Östergötland har den arbetskraften anlänt — genom en kanal vars krav svenska anställda aldrig ombeds uppfylla.

Praktikanterna kom för att mjölka kor och köra traktor. De avtal som förde dem hit bestämmer också om de får skaffa barn.