Engelsk folkräkningsfråga erbjuder bara vit engelsk etnicitet
Ny lag motioneras för svart och asiatisk engelsk, Burnham vill stödja förslaget utan att ha läst det
Bilder
Burnham indicates backing for ‘black English’ and ‘Asian English’ census options – UK politics live
theguardian.com
I Storbritannien pågår en politisk kamp kring hur nationella identiteter definieras i praktiken. Den nuvarande brittiska folkräkningen (census) tillåter endast en definition av engelska: kategorin 'vit engelsman'. En ny lagförslag, lagt fram av liberaldemokratisk parlamentsledamot Josh Babarinde, syftar till att förändra detta genom att införa alternativ såsom 'svart engelsman' och 'asiatisk engelsman'. Även Andy Burnham har signalerat sitt stöd för initiativet.
Vid ett frågestund med premiärministern tryckte liberaldemokratins ledare Ed Davey på att regeringen skulle stödja lagförslaget. Han menade att det är fel att hävda att man måste vara vit för att vara engels man. Davey beskrev den nuvarande positionen som en ideologi med rasistiska undertoner. Han påpekade att även konservativa ledaren Kemi Badenoch har avvisat tanken att engelska identitet kräver vit hudfärg. Detta har flyttat debatten bort från en enkel vänster-högerkonflikt till en maktkamp om vem som har auktoriteten att definiera en kategori.
Regionalpolitikern Andy Burnham uttryckte sitt stöd för lagförslaget, även om han erkände att han ännu inte har läst detaljerna. Han menade att initiativet skulle avvärja vad han kallar 'gift politik' från parlamentsledamöter som söker splittra befolkningen. Han presenterade förändringen som en del av en process att lämna en 'dekad av splittring och drifter' och förena människor.
Det är dock viktigt att förstå att en folkräkning aldrig är en neutral inventering. Kategorierna som finns på formuläret avgör vilka grupper som existerar i officiell statistik, och det är i sin tur dessa officiella statistik som staten använder för att mäta, rikta in sig på och finansiera olika grupper. Den nuvarande formuläret registrerar engelska identiteten i endast en variant. Babarindes lagförslag skulle i praktiken omvandla en etnisk identitet till en administrativ kategori, där staten agerar som den slutgiltiga godkännaren av vem som tillhör vilka grupper.
Även om vissa politiker som Burnham stödjer förändringen, är det tydligt att även de är medvetna om att de förespråkar en administrativ förändring av befolkningen snarare än enbart en kulturell erkännande. Statens instrument för att bekämpas 'gift politik' är samtidigt det instrument som avgör vilka politiska realiteter som ens får räknas in i officiell statistik.