Novaja Gazeta tvingas stänga Moskva-redaktion efter att myndigheter dragit tillbaka medieregistreringen

Novaja Gazeta, Rysslands sista öppet kritiska tidning, har stängt sitt redaktionskontor i Moskva efter att myndigheterna dragit tillbaka dess medieregistrering, blockerat dess nättidning, avslutat tryckeriavtalen och stängt dess donationssystem. I ett uttalande den 30 oktober sade tidningen att säkerhetstjänsten och censuren 'tvingat redaktionen att upphöra med sin verksamhet'.

Inget enskilt dekret lade ner tidningen. Varje livlina klipptes av för sig: registreringen som gjorde den till en laglig publicering, tryckeriet där statens censorer vägrade låta den utkomma, webbsidorna som läsarna kunde nå, donationssystemet som betalade upplagan. Beteckningen 'utländsk agent' hade redan tidigare utmärkt tidningen som ett mål. Publicering förbjöds aldrig uttryckligen; den gjordes omöjlig, en tjänst i taget.

Redaktionen hade beordrats att lämna sina lokaler. Chefredaktören Sergej Sokolov höll ett sista redaktionsmöte med personal, grundaren Dmitrij Muratov och journalister från andra medier. Därefter packade medarbetarna sina tillhörigheter och tog ner porträtten av mördade kolleger från väggarna: Anna Politkovskaja, Jurij Sjtjekotjichin, Natalja Estemirova. Sex av tidningens journalister har mördats sedan grundandet 1993, då tidningen byggde sitt namn på bevakningen av Tjetjenienkrigen samt granskningar av korruption och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Avskedsuttalandet löd: 'Val och valda organ har i praktiken avskaffats, det civila samhällets institutioner förstörts, samvetsfriheten och människovärdet söndertrampats.' Muratov, nobelpristagare, sade vid mötet att förtrycket i Ryssland var 'överväldigande' och att hundratals människor redan hade dömts enligt de relevanta lagarna år 2021, före den storskaliga invasionen av Ukraina. 'Det beror på att landet inte styrs av parlamentet, eller av lokala förvaltningar eller guvernörer, utan av FSB i Ryssland', sade han.

Kremltalsmannen Dmitrij Peskov avfärdade nedläggningen: 'vissa medier upphör att existera och nya tar deras plats', en process han kallade 'normal'. Reportrar utan gränser, Amnesty International och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter fördömde nedläggningen.

Muratov uppmanade den avgående personalen att fortsätta arbeta — för ryssar som motsätter sig kriget, för frigivandet av politiska fångar, för en humanitär korridor för byar i det tidigare Olesjkiområdet, och mot angreppen på ukrainska städer. 'Ljuset, värmen och vattnet i städer i Ukraina kan utplånas från jordens yta', sade han. 'Dessa städer kommer att hällas upp i säckar som damm. Denna galenskap, detta slaktande, måste stoppas.'

Över 400 000 av tidningens artiklar har arkiverats och återpubliceras över hela världen. Utanför byggnaden sade Sokolov att landet förr eller senare skulle återfå förnuftet, och att 'så snart de första tecknen på detta visar sig kommer Novaja Gazeta att återvända till våra läsare och kolleger'.

Efter att journalisterna hade gått dök en ny skylt upp på väggen bredvid namnskylten: 'Här bodde Novaja Gazeta.'