Kennedyfamiljen stämmer Trumpadministrationen över gravområdet

Nio medlemmar av släkten Kennedy stämmer Trumps administration för att stoppa den planerade 76 meter höga förgyllda bågen i närheten av Arlingtonkyrkogården. Enligt stämningsansökan skulle bygget "kasta en skugga" över gravarna efter John F. Kennedy, Edward Kennedy samt Robert och Ethel Kennedy. En federal domare hade redan den 6 november förbjudit påbörjade jordarbeten i fjorton dagar.

Bågen, som är modellerad efter Triumfbågen i Paris och kröns av en bevingad gestalt som liknar Frihetsgudinnan, skulle enligt kärandena skymma siktlinjen till Kennedygravarna och "i grunden förändra upplevelsen" av familjens minnesplats. Den skulle också blockera utsikten mellan Lincolnmonumentet och Arlington House, vilka enligt ansökan "formgavs för att vända mot varandra som en symbol för nationell återförening efter inbördeskriget".

Talan riktar sig mot National Park Service och inrikesdepartementet, som enligt kärandena godkänt bygget utan det kongressgodkännande lagen kräver. Rory Kennedy och Maxwell Kennedy, två av kärandena, skriver i ett uttalande att en jättestor båge över deras familjegravar och "så många som tjänat vårt land" också skulle kasta en skugga över "demokratiska principer".

Det är svårt att inte se saken som ett läxa i hur maktutövning fungerar när ingen hålls ansvarig för kostnaderna. Administrationens egna beskrivningar av monumentet har förskjutits allt eftersom: Trump har hävdat att bågen ska byggas om till ett "förstaklassigt militärkomplex" med lagring av drönare och ammunition samt specialanpassade prickskytteanläggningar på taket och platsen. Justitiedepartementet har nyligen meddelat domstolen att bygget inte blir klart förrän efter slutet av Trumps andra mandatperiod — alltså erkänner regeringens egna jurister att monumentet fortfarande är under uppbyggnad långt efter att den man det hedrar har lämnat makten.

Bågen är ett av flera projekt med vilka presidenten formar huvudstadens landskap: han har renoverat en av stadens kända offentliga golfbanor, hotat att riva John F. Kennedy Center for the Performing Arts och undertecknat ett proklamation som ska skydda det guldbelagda ovala kontoret från förändringar. Att demokraterna nu vunnit kontrollen över kongressen ger projekten en ny granskare.

Ur europeiskt perspektiv är det svårt att se annat än att en president använder statens maskineri för personlig självhävdelse, med skattebetalarnas pengar och utan det lagliga stöd han själv åberopar. Frågan är inte om en triumfbåge är vacker eller ful, utan vem som betalar priset — och vem som får säga nej.