Iran anklagas för planerat bombattack mot amerikanska bombflygbasen Fairford i England
Tre åtalade för terrorism med bensindrivna spränglaster, övervakning av basen och förklädda skåpbilar avslöjas i ny åtalakupang, en av männen ska ha styrt operationen från ett fängelsecell i New York via kodade telefonsamtal till släktingar i Irak, brittiska myndigheter släppte först de gripna män utan åtal eftersom inga sprängämnen hittades i bilarna, ett dussin B-1-bombare drogs tillbaka från basen efter händelsen
Bilder
2 charged in alleged RAF Fairford terror plot
foxnews.com
Iran-backed terror suspect Mohammad Baqer Saad Dawood Al-Saadi pictured with weapons and a US map
foxnews.com
Mohammad Ali Al-Hassani and Mohsen Mohajeri meeting in Iraq with a map of London on a laptop
foxnews.com
Al-Saadi and Al-Hassani appear in video prosecutors say shows them directing an attack in Europe
foxnews.com
‘End The War’: 7 In 10 Americans Want New Congress To Stop Trump’s Iran Campaign
timesnownews.com
USA:s justitiedepartement har väckt åtal i åtta punkter mot tre män — Mohammad Baqer Saad Dawood Al-Saadi, Mohsen Mohajeri och Mohammad Ali Al-Hassani — för terroristbrott kopplade till Irans revolutionära garde och Kata'ib Hizballah. Planen var att angripa amerikansk personal vid RAF Fairford, en viktig amerikansk bombflygbas i England, med skåpbilar lastade med bränsletunnor.
Enligt åtalet gav Al-Hassani i augusti i uppdrag till kontakter i Storbritannien att spana mot basen och betalade en person för att filma perimetern. Kontakterna skaffade tre skåpbilar och bränsletunnor, sökte information om kemiska bränsleförstärkare och köpte metallföremål som kunde användas som splitter. Fordonarna fördes bakom ljuset med dekaler som skulle få dem att likna företag för bränsleleverans och poolrengöring. Den 26 september riktade Al-Hassani enligt åtalet förarna mot basen; åtminstone två skåpbilar stannade vid en vägspärr. Brittiska myndigheter beslagtog alla tre fordon och grep de åkallade följande morgon. Omkring ett dussin amerikanska B-1-bombflygplan drogs därefter tillbaka från basen.
Detaljen åklagarna vill att man lägger märke till: Al-Saadi ska ha samordnat operationen från en fängelsecell i New York, där han väntade rättegång i ett separat mål om terrorism. Han ska ha använt telefonsamtal med familjemedlemmar i Irak för att vidarebefordra kodade meddelanden, och i ett samtal i september bad han släktingar att "ge honom pengar så att vi kan göra det". I ett samtal i juli frågade han enligt åtalet sin syster om deras "gamla arbete" hade avbrutits; hon svarade att det inte var det. Åklagare har tidigare anklagat Al-Saadi, som har både iranskt och irakiskt medborgarskap, för att ha medverkat till runt 18 angrepp i Europa — däribland knivangreppet mot två judiska män i London — samt för att ha försökt samordna ett angrepp mot en synagoga på Manhattan. Han beskrivs som nära medarbetare till Qasem Soleimani, befälhavaren för gardets Quds-styrka som dödades i ett amerikanskt drönaranfall i Bagdad 2020, och som tre dagar före USA:s anfallskrig varnade Irans dåvarande högsta ledare.
Justitieminister Todd Blanche sade att den som planerar en terrorhandling mot en militärbas med amerikanska soldater "kommer att åtalas av den amerikanska staten". Vissa åtalspunkter kan ge högst fängelse på liv. Notera samtidigt bilden: Storbritannien huserar måltavlor utan att själv vara krigförande part i konflikten med Iran — och det påstådda ledningsrummet för angreppet var ett federalt häkte i Brooklyn. Att en europeisk nation ställer upp sin mark för en allierads krigföring och sedan får konflikten levererad till hemmaplan är en logik som sällan ifrågasätts i de europeiska huvudstäderna.
Sju män grepna i Storbritannien kring händelsen släpptes inledningsvis på strikta villkor, eftersom inga sprängämnen påträffades i fordonen; flera greps på nytt i slutet av oktober, sedan brittiska myndigheter sagt att sannolikheten var hög att revolutionära gardet låg bakom. Om en man verkligen kan leda ett terrornätverk genom övervakade familjesamtal från en fängelsecell — eller om åklagarna drar för stora växlar på en tidsmässig samvarighet — är den fråga rättegången får besvara.