Rysslands lista över ovänsliga stater har blivit ett rättsligt verktyg

Rysslands lista över "ovänliga stater", skapad några veckor efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, har tyst utvecklats från en diplomatisk gest till ett fungerande juridiskt instrument som nu når såväl omhändertagande av barn som egendom och privata skulder, rapporterar Euronews.

Listan började som ett verktyg i utrikesekonomisk politik och omfattade USA, Storbritannien, Japan, Schweiz och samtliga EU-länder. Tre år senare tillämpas beteckningen genom beslut och domstolsutslag på områden som folkrätten behandlar som strikt opolitiska: familjetvister, fordonsregistrering och betalning av privata skulder. I höst steg importtullarna på sprit från listade länder från 20 till 35 procent, och Kreml har placerat de ryska verksamheterna hos Nestlé, Auchan, Leroy Merlin och Japan Tobacco under förvaltning – åtgärder som Dmitrij Peskov uttryckligen kopplat till att företagens hemländer står på listan.

Utvidgningen till privatlivet är mer vägande. I en tvist om vårdnad om barn vägrade Rysslands högsta domstol att beordra att en flicka skulle återvända till Frankrike, dels med motiveringen att Frankrike finns på listan – ett avsteg från Haagkonventionen från 1980 om gränsöverskridande barnbortförande, som Ryssland har ratificerat. Fallet började när Aleksej Jermakov tog sin dotter, vars mor är ukrainsk medborgare, på semester med moderns samtycke i mars 2025 och förde henne till Ryssland en månad senare, där han ordnade ryskt medborgarskap åt henne. Ett förslag som nu har stöd i statsduman går längre: fordon som stulits eller olagligt förts ut från ovänliga länder ska kunna registreras i Ryssland. I ett annat fall har högsta domstolen redan beordrat inrikesministeriet att registrera en bil som markerats i en internationell databas för stulna fordon, på Kanadas begäran.

Ett beslut undertecknat i höst behandlar var och en som inte kan bevisa medborgarskap i Ryssland eller ett vänligt land – eller uppvisa uppehållstillstånd – som en person från ett ovänligt land. Ett annat tillåter ryska gäldenärer att hålla inne betalningar till fordringsägare i listade stater, vilket bryter mot den etablerade principen att avtal regleras efter sitt innehåll oavsett parternas nationalitet.

Resultatet är att varje europé med ett äktenskap, ett arv eller en lägenhet som är sammanflätad med Ryssland nu bär en suverän risk som förr var reserverad för exportörer. Moskvas domstolar har själva poängterat saken: flickans återvändande till Frankrike vägrades bland annat för att hennes mors land står på en lista.

Det är värt att notera hur mekanismen fungerar. Detta är inte kaos utan en konsekvent tillämpning av makt: när en stat kan omdefiniera juridiska kategorier efter politiska behov gör den det, så länge kostnaden hamnar hos andra. Européer som gjort affärer eller bildat familj i Ryssland har länge trott att avtal och konventioner gäller oavsett politiskt väder. Den tron var alltid beroende av motpartens återhållsamhet – och den är nu borta. För europeiska regeringar, inte minst den svenska, borde läxan vara tydlig: folkrättsliga skydd är bara så starka som motpartens incitament att följa dem, och exportintressen som bygger på motsatsen har redan betalat priset.