Trump avslöjar att FBI utreder Nvidias Jensen Huang för förhållande med kinesisk kvinna som misstänks vara spion

FBI utreder Nvidias vd Jensen Huang för ett påstått förhållande med en kinesisk affärskvinna som misstänks spionera för Pekings räkning. Det uppgav president Trump själv för reportrar — och aktien i världens mest värdefulla chipmakeri föll över 4 procent. Trump tillade att han talat med Huang, som enligt presidenten inte visste att kvinnan var spion, och att han tror att det "kommer att gå bra för honom".

Nvidias styrelse har inlett en egen utredning av huruvida Huang utsatts för en utländsk underrättelseoperation. Bolaget säger sig ha fullt förtroende för sin grundare. Den 63-årige Huang äger omkring 3,6 procent av bolaget och driver det genom en ovanligt platt struktur där dussintals chefer rapporterar direkt till honom. Han saknar de särskilda aktier med fördelad röststyrka som skyddar exempelvis Zuckerbergs Meta — vilket gör hans ställning mer sårbar än de flesta jättars. Analytiker räknar dock inte med att utredningen tvingar bort den man på Wall Street ser som hela AI-handelns nav.

Tidpunkten är svår att bortse från. Enligt New York Times informerades Trump om relationen och om anklagelsen att kvinnan förde information till den kinesiska staten — och valde att inte agera. Veckor senare tilldelade han Huang nationens främsta utmärkelse för vetenskapliga prestationer, och samma dag avslöjades att presidenten personligen köpt och sålt Nvidia-aktier under sommaren. Huangs närhet till Trump har sammanfallit med flera beslut som gynnat bolaget.

En vecka tidigare beordrade samma president justitiedepartementet att utreda demokratiska kongressledamöter — två dagar efter att väljarna röstat bort hans majoriteter i båda kamrarna. Kinas utrikesministerium kallar spionberättelsen "en helt grundlös anklagelse, förtal och smutskastning". Utöver ordet "misstänkt" har ingen bevisning presenterats offentligt.

Oavsett om utredningen är ett tryckmedel i chipkriget mot Kina eller en personlig vendetta är signalen till näringslivet densamma: mannen som styr tillgången på världens AI-chip står nu i händerna på en makt som kan återkalla hans existensberättigande när som helst. I USA är rättsväsendet i praktiken presidentens redskap — en struktur som borde få europeiska näringslivsdebattörer att tänka efter innan de hyllar amerikanska förhållanden som förebild. Att en enda person kan både inleda en utredning, utfärda straffriheten och handla med aktier i bolaget som utreds är ingen slump, utan logiken i ett system där makten inte delas utan koncentreras.

Trumps egen bedömning — att Huang var "förbluffad" och att det "kommer att gå bra för honom" — kom alltså från samma mun som beordrade utredningen. Det är dömande och åklagare i samma person, och det är just den typen av maktansamling som en fungerande rättsstat är byggd för att förhindra. Att den inte gör det i praktiken är information i sig.